tisdag 30 december 2008

Bitterfitta, jag?

Dagens boktips.
Jag läser just nu Maria Svelands bok Bitterfitta och jag känner igen mig i massor av det hon skriver. Har bara läst 53 sidor än, men jag har hittills gillat det jag läst.

Handlar om Sara snart 30 år som är trött. Trött på man, barn och sitt inrutade liv där hon får ta det mesta ansvaret själv. Det leder till att hon känner sig tvungen att bara få komma bort en vecka och bara sova. Hon gör verklighet av önskan och väljer Teneriffa.

Vill dela med mig av något av det jag läst hittills och fann det här som verkligen är så rätt.

"Inte så konstigt ändå att jag sitter här på Teneriffa och inte kan hejda mina bitterfittiga tankar. Mina nattsvarta iakttagelser. Jag kan helt enkelt inte blunda längre och det är väl det som gör mig till en bitterfitta? Jag vet för mycket. Jag vet att kvinnor oftast blomstrar när den första smärtan efter skilsmässan lagt sig, medan männen plötsligt upptäcker hur ensamma de är. Hur dålig relation till barnen de har, hur få vänner de har, eftersom det är frun som tagit hand om barnen och vännerna och släktingarna medan han jobbade och gjorde karriär.
Mäns överordning kostar även för dem själva.
Bakom varje framgångsrik man står en kvinna med trötta ben och migrän. Och bakom varje framgångsrik kvinna finns en skilsmässa."

Ikväll blev det ett spontant besök hos Sabina. Skönt att inte vara ensam. Mot min vilja ;-) fixade hon en profil åt mig på en sån där dateing sida. Det var ändå ganska roligt. Men jag har ingen förhoppning om att träffa någon där eller nu. Tack ändå Sabina för att du peppar och stöttar.

Nu ska jag sussa så jag orkar med morgondagen också.

Passar på att önska er ett gott slut på det här knäppa året som gått och jag hoppas verkligen att nästa år blir ett bättre år. Utan skilsmässor, finanskriser, svält och krig.

måndag 29 december 2008

Allt flyter



Ikväll har jag varit på bio. Först en dag på jobbet och sen bio med Systeryster, StorE, mor och far. Såg, som ni kanske förstår, Allt flyter. regi Måns Herngren. En mycket bra film så om ni sitter där och funderar på att se den så kan jag varmt rekomendera den. Boka biljetterna redan idag vettja.

Å jag säger bara Jonas Inde. Vilken tur att han inte dog den där dagen då han var less och bara kunde tänka; "hoppa, hoppa, hoppa", eller vad man nu tänker om man ville avsluta livet lite tidigare.
Tycker han gjorde helt rätt när han bröt upp från Killing gänget. Inget ont om dom, men han är väldigt bra som "riktig" skådis. (Iaf om jag får säga vad jag tycker. Jag är ju ingen riktig kritiker)

Så har ni bokat biljetter än? Nämen seså, gör det nu.

söndag 28 december 2008

Deppig och uttråkad

Å gissa vad jag gör då. Jag äter. Suck.

Jag vill hångla. Jag vill känna mig omtyckt. Men jag vill inte ha något förhållande. Jag är inte redo för det. Jag är inte klar med alla känslor än. För vissa gick 13 år över på två veckor. Hur lång tid ska det ta för mig. En hel evighet eller. Och hur går det egentligen till när man träffar någon ny. Kanske jag också skulle boka in mig på en golfhelg. Det verkar funka.

Vi är bara vänner. Ja eller hur! Hrmpf!

Å vad är det med killar, män, karlar, pojkar....egentligen.
Om en kille visar lite intresse och låt oss säga att han gör det mot mig. Vi bara låtsas alltså. Och så säger jag, Nja hörrödu, jag är din vän, inte mer. Om den här killen verkligen är intresserad och verkligen vill träffas och kan tänka sig att börja på kompisstadiet med en kopp te, varför vill han inte det sen iaf då? Jag fattar inte. Om man är intresserad av någon och denne någon säger, Nja hörrödu, jag är din vän, vill man ändå inte se om man kan charma denne person och se om det funkar?

Nä det händer ju inte i verkligheten, bara på film. Och egentligen vill jag inte att han ska det...om det hände på riktigt alltså. Men nu låtsas jag ju bara.

Låter helt knäppt och jag vet inte varför jag skriver egentligen. Jag är bara så less och uttråkad. Vill bara bli lite omtyckt.

Å vem ska man pussa på vid tolvslaget i år? Blä. Om jag inte gillat nyår tidigare så hatar jag det nog i år. Kanske det känns mer lockande att ta mitt bubbel och ett paket cigg (ja usch ja, ibland händer det att jag röker. Något T avskyr, men nu får jag ju göra som jag vill för nu är jag ensam TJOHOO, blä) och bara sitta här under min korkek och tycka ännu mer synd om mig själv. Men det mår jag ju troligen inte bättre av.

Å så äter jag en massa onyttigt istället för mat. Jag är snart 16 kg tyngre igen. Blä, blä, blä...En riktigt snygg förebild för alla som kämpar med Viktväktarna. "Ja, jag är såååå präktig för jag tänker på vad jag äter...blablabla...ja eller hur! Vem försöker jag lura egentligen.

Nä nu går jag och lägger mig och hoppas att lite Dirty dancing i sängen kan pigga upp. Och då pratar jag om filmen Dirty dancing, inget annat. Och jag kan ju drömma om att det som händer i hollywood filmerna händer i verkligheten. Det kommer såklart aldrig hända.

Kamera

Jag har fått en digital kamera!! Inte av tomten utan av min allra käraste syster. Och fått kanske är fel ord, men jag får iaf låna den på obestämd tid. Tack snälla rara underbara systeryster. Så nu, gott folk, ska jag visa er lite bilder från gårdagens trevliga tjej-fnitter-champagne-fonduemiddag.

Mari kom med den briljanta ideén någon dag i november att vi borde passa på att träffas nu när Carro skulle komma hem till Sverige och fira jul från sitt nya hemland. Och eftersom jag flyttat och inte hade E denna helg passade det ju bra att bjuda in till tjejmys hos mig.



Carro kom med riktigt god champagne levererad enda från Schweiz. En fantastiskt god Moët som hade små små Swarovski stenar instansade i flaskan. Kan dom vara värda något? Vill inte kasta flaskan för den var så fin, men var ska den nu stå?



Poff sa det så var flaskan öppnad.

Sen blev det smarrig buljongfondue. Temat för kvällen var "något-att-äta-som-vi-aldrig-äter-med-våra-barn-(och deras män)-för-det-är-för-jobbigt".



Vi tackar Monica för förslaget.



Vi tackar samma person för ideén till efterrätten, chokladfontän. Himlans vad gott det var att doppa frukt och mashmellows i varm smält choklad. Men oj vad mätt jag var sen.

Å ganska sent blev det för fyra fnittriga tjejer som inte setts på ett tag.



Bakgrunden till vår vännskap är att vi gick gymnasiet ihop för hundra år sen, men det känns som igår så fort vi ses. Det är så härligt med vänner som dessa, inga krav inga måsten och man får älta hur tragisk man känner sig. Dom lyssnar och förstår att livet känns hopplöst.

Känner mig seg idag. Beror på för lite sömn och för mycket av livets godaste dryck. Men jag är ensam och får göra vad jag vill idag så det blir nog en dag i soffan. Ska bara gå ett varv med dammsugaren först och dra på mig varma kläder för en promenad i den kyliga soliga decembereftermiddagen.

Vad har ni haft för er?

fredag 26 december 2008

Utmärkelse från Duracellmamman



“Denne bloggen investerer i och tror på närhet -närhet i rum, tid och forhold!
Disse bloggerne er usedvanlig sjarmerende og söte og föremålet er att finne og att vare vänner. De er icke opptatt av utmerkelser og selvhävdelse. Vår håp er at når båndene på disse utmerkelser er kuttet vill ena mere vänskap fortplante sig. Var venlig och giv lite extra oppmerksamhet till disse. Giv denne utmerkelse till åtta bloggare och inkludera texten i deras utmärkelse”

Och dessa vackra ord skrevs på Duracellmammans blogg:

CiCCi: En gammal gymnasieklasskamrat som jag återfann här ute i bloggosfären! Skriver av sig om hennes skilsmässa, sätter ord på så många både härliga och jobbiga känslor som jag kan identifiera mig! En underbar mamma, väninna, syster, dotter m.m som bjuder på sig själv! Jätte kul att vi hittade varandra här ute, efter så många år… för trots allt var det ju under Dinosauriernas tid som vi gick på Gymnasiet där upp i Malung!

Så nu ska alltså jag nominera åtta som jag vill ge vidare denna award. Jag har inte åtta underbara bloggare som jag följer, men det får bli några iaf och några som ännu inte skaffat sig en blogg.

Sabina: Alltid överst på min bloggar-jag-gillar-att-läsa lista. En fantastisk kvinna. Har alltid tid över till mig och mina knasiga tankar. Vad vore min vardag utan dig? Lika trist som en godispåse utan godis. Du är helt enkelt godiset i mitt liv.

Monica: Min rara vän och mentor. Vi var kombos under gymnasitiden i Malung. Har alltid en axel att låna ut när jag jag känner mig nere. Hon har ett skratt som smittar av sig och alla våra samtal slutar med att jag ler.

Duracellmamman: Kan inte låta bli och ge denna tillbaka till dig. Är glad att vi så många år från varann ändå har så mycket att prata om fortfarande. Så mycket gemensamt. Detta är kvinnan med en klocka som har fler timmar än någon annan. Har haft en lite trasligt tid i sitt liv, men nu ler lyckans stjärna mot dig.

Systeryster: Lillstrumpas bästa vän och allra käraste syster. Min klippa, mitt ljus i mörkret, min vind under mina vingar och min förebild. (Saknar för tillfället blogg, men jag tror det är på G.)

Två till som saknar blogg men som borde skaffa som nu få en utmärkelse av mig för att dom finns där när en vän i nöd behöver:
Mari: Även denna bekantskapen från Malungstiden. Trots ungefär 40 mil mellan oss känns vi närmare nu än någonsin. Allas vår mammaMari.
Carro: Ännu en tjej från gymnasietiden som nu bor i fondueland Schweiz. Alldeles för långt från lilla mig om jag får tycka, men trots detta avstånd så håller vi kontakten. Tänk vilken bra uppfinning internet är. Borde verkligen skaffa sig en blogg så jag kan hålla koll på dig.

tisdag 23 december 2008

Uppesittarkväll

Har aldrig haft så lite å göra och så mycket tid till annat än städning och pyntning dagen innan julafton. Känns skönt.

Igår fick tomtarna komma fram ur alla lådor och jag tror dom var lite osäkra på om dom hamnat rätt. Jag fick övertyga dom om att det var helt rätt. Det är här ni bor nu kära tomtar och änglar. Min nyinköpta låtsasgran är på plats också. Hade mina tvivel på att verkligen få plats med den, men det funkar. Tror jag har åtminstonde den här gatans snyggaste och absolut vackraste gran. Åter igen, hade jag en kamera hade ni fått se, men nu har jag inte det så ni får tro på mitt ord.

Så idag har det inte varit så mycket att pyssla med. Har bakat vört bröd som blev helt misslyckat. Är inte alls nöjd, men jag hoppas fåglarna tycker om det. Sen blev det en matjessilltårta som vi ska äta imorgon. Hopaps den blir godare. Skinka har jag gjort också. Det är bara jag som äter så det är ju ganska onödigt egentligen, men det jag inte äter nu kan ju frysas in och användas till paj t ex. Har hunnit med en springtur medan mor lånade med E till affären. Kanske någon skulle köpa en lite julklapp....hoppas...

Nu sitter vi här framför tvn och har faktiskt ett par Bingolotter. Har inte spelat sen Leif loket Olsson var programledare och det är ju typ hundra år sen. Får se om jag fattar hur man gör.

Hoppas ni har en trevlig kväll.

söndag 21 december 2008

Rimmarstuga

Fjärde ljuset brinner och jag äter en pepparkaka.
Och innan jul ska jag även hinna benen raka.

E har varit och lekt hos kamrat.
Jag har städaat och handlat lite julig mat.

Nu sitter jag med datorn i knät och surfar samtidigt som jag tittar på filmen "Heartbreak hotell".
Har ont i armbågarna, kanske dom fått en smäll.

Något som liknar snö faller ner från skyn.
Iallafall här i den lilla byn.

Men imorgon är det nog ett minne blått.
Kvar är bara slask och grått.

Jag önskar jag hade tid att rimma på paketen.
Men innan jag klurat ut något riktigt bra att skriva smäller nyårsraketen.

Det här blev inge vidare inlägg.
Tror ni fortfarande på tomten och hans vita skägg?

Nu är reklamen snart slut och filmen fortsätter.
Sen är det sömn som gäller och drömmar om smarriga efterrätter.

Å jisses det här låter verkligen inge vidare, uppriktigt sagt väldigt illa.
Men jag är ingen skald eller poet från Målilla.

Vet inte hur man rundar av och slutar på ett snyggt sätt.
Jag lovar det här är inte alls lätt.

Men nu sätter jag stopp och hoppas ni vill komma tillbaka.
Slut är även min pepparkaka.

lördag 20 december 2008

Pyssligt

Idag började vi morgonen klockan sju med en stunds mys i sängen. Hela för middagen var sen ganska lugn. Garnerade peppishuset så nu är det färdigt.

Sen for vi iväg till Sabina för leverans av julgodiset. Var där en jätte kortis och hade gärna stannat längre, men det stog ishockeyskolan på schemat så det var bara å bege sig in i kylskåpet. Fick sällskap av mor och far. E är så duktig på skridskor nu för tiden. Tänk att han bara tränat ett år och är redan mycket bättre än jag.

Efter hockeyn for vi vidare hem till mor och far. Systeryster (med mosters lilla darling som fortfarande inte kommit ut, och som gärna får vänta tills det verkligen är dax, 26 jan, å vad jag längtar) var där och hade redan tjuvstartat med pysslandet. Hela eftermiddagen blev det ett julpysslande utan dess like. Smällkarameller, juldisktrasor, änglar, julgransmattor, tomtenissor och lite mer. Och så förståss en massa härlig julmusik.

Nu ligger E och sover och jag sitter i soffan och tittar på Love acutally. Men snart är det dags att somna. Imorgon är en ny dag. Börjar dagen med tvättstugan, sen vet jag inte riktigt. Skulle vilja städa och pynta med alla tomtarna och granen. Vi får se om E går med på det.

Men som en väldigt vis liten Nalle vid namn Puh sagt:
"Om du alltid säger "vi får se" händer det aldrig någonsin någonting."

torsdag 18 december 2008

En inte så konstig kväll

Efter middagen åkte jag och E till Es farfar och W. En trevlig kväll och det kändes heller inte så konstigt. Bara lite. Ville så gärna ge en liten julgåva till dom och samtidigt tacka för i höstas när farfar hjälpte mig med lite verktyg och snickeri. En kopp te, en bulle och lite uppdatering om det nya livet, inge konstigt alls.

När vi kom hem och E lagt sig gjorde jag Rockyroad. Ännu ett recept ur boken A piece of cake av Leila Lindholm. Ska själv inte mumsa i mig allt godiset. Sötaste Sabina och hennes mamma har beställt och jag hoppas dom blir lika nöjda som jag är.
Önskar jag hade en kamera så skulle jag visa er delikateserna. (Om jag säger det tillräckligt ofta kanske tomten förstår hur mycket jag verkligen vill ha en kamera.)

Men nu är det dags för kudden.

tisdag 16 december 2008

Åååå

Sitter och tittar på Titanic.

Jag säger bara ååååååå. Himmel vad bra den är, vad snygg han är, vad vacker hon är, vad roligt dom har (en stund iaf)...

söndag 14 december 2008

Julstämning

Nu har jag fått mig en rejäl dos julstämning.

Idag har jag hunnit med ett besök på Sigtuna julmarknad och ett besök i Adolf Fredriks kyrka och lyssnat på alldeles underbar luciakonsert framförd av Engelbrekts Motettkör och Adolf Fredriks ungdomskör. Så vackert att jag hade gåshud under hela den timmen konserten varade. Helt underbart fantastiskt.

Sigtuna julmarknad var så mysig som den brukar vara. Ruggigt, snöfritt och trångt till tusen, men ååå så mysigt.

Det innebär att jag alltså hunnit med två julkonserter denna december och båda var i kyrklig regi. Känner mig nästan lite präktig.

Imorgon efter jobbet blir det ett besök på shoppingcentret Stinsen för ett sista försök att bli klar med julklappshandlingen. Det ser lovande ut.

lördag 13 december 2008

Besök

Gissa vem jag har haft på besök idag....

E sov hos mig i natt och vi började morgonen (06.00) med att ligga i min säng och kolla på Julens hjältar, adventskalendern 1999.



En favorit bland julkalendrar och det kändes som ett självklart inköp när jag hittade den på dvd för ett par år sen.

Vi låg där och myste i sängen och åt lussebullar och pepparkakor. Hade tvättstugan samtidigt så det blev en del avbrott, men mysigt var det iaf emellanåt.

Sen var det dags för det traditionella pepparkakshusbaket. E tröttna tyvärr ganska snart, men klara blev vi iaf. En plåt med brända granar blev det som fick göras om, men resten av delarna gick bra vid första försöket och allt är nu ihoplimmat med smält socker.

Sen ville E cykla. Jag gick i rask takt och det blev nog en promenad i en timme ungefär. Sen satt en frusen liten kille i mitt knä och värmde sina kalla händer.

T ringde och frågade om han kunde hämta E och jag sa att det var ok.

Så T kom hit på besök och jag bjöd på lussebullar och pepparkakor och det var helt ok. Helt ok, inga konstigheter alls. Kändes som en vän som kom på besök. Dessutom fick E stanna en natt till. Det var T som undrade om det var ok, och jag säger ju inte nej till alla tillfällen att få ha min gos hos mig. Iaf om jag inte har annat inplanerat såklart.

Så nu ligger han och sover i sin säng och jag funderar starkt på att göra det jag med, men i min egna säng förståss. Nu utan lussebulls smulor.

fredag 12 december 2008

Var är snön?

Idag fick jag ett mms av snälla ex kollegan PA. En bild tagen från bilen nånstans i Mora. Där var snön.

Jag är så rackarns trött på det här regnande, gråa, trista och alldeles, alldeles tråkiga vädret.

Jag vill åka utomlands. Jag vill åka till värmen, lata dagar vid poolen. Men om man åker själv, vad gör man då på kvällen? Man kan ju inte åka själv för då blir det ju lika tråkigt på kvällarna som här hemma när jag är ensam. Varmare, men lika tråkigt. Och skulle man visa sig ute efter att solen gått ner blir man väl våldtagen, eller?

Men först vill jag ha lite snö. Typ från nu till Mars. Snö och ett par minusgrader. Mmmmm lovely.

söndag 7 december 2008

2:a advent

Idag har jag haft en stor del av släkten över på glöggkalas. Bjöd inte bara på glögg. Det blev knäck, peppisar, saffransbröd, kolakakor, minidammsugare osv. Tror ingen gick härifrån och var hungrig. Nästan alla kunde komma och det var så trevligt att ha hela lägenheten full av härliga människor.

Sitter och tar igen mig i soffan. Har precis hällt upp en sista kopp glögg och äter en saftig bit saffransbulle. Samtidigt gråter barnen hos grannen och jag kan som vanligt inte låta bli och undra. Hur är det där inne egentligen. Hur mår dom? Två nätter i rad har jag hört bråk därinne. Natten till idag vakna jag halv tre av gräl som sluta med att någon rusa ut ur lägenheten och smällde upp dörren mot min dörr. Sen ner för trapporna och ut. Sen tystnad. Tillslut somnade jag om.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Hur mycket ska man lägga sig i? Ska jag fortsätta och lägga kudden på huvudet och lotsas (stavas det så?) som att jag är helt döv.
Det är ju snart jul. Tänk alla barn som far illa så här års. Usch. Å tänk vad bra jag har det. Har verkligen haft en riktigt bra uppväxt. Inga tragiska jular här inte.

Nån som kan ge mig ett tips? Vända ryggen till eller lägga mig i? Och hur gör man isåfall, om jag ska lägga mig i?

torsdag 4 december 2008

Utmärkelse och årets bloggare nominerad

Wow. Det känns nästan som om jag har fått beskedet att jag är med och slåss om en Grammis, Guldbagge eller självaste Diamantbollen.

Först och främst, jag har fått en utmärkelse hos Sabina. Tack gumman, det värmde.



Sen ska jag skicka den vidare till sju bloggare, och följande får utmärkelsen:

1. Det Mörka Hotet: För att det känns som att man läser en riktigt bra bok varje gång det finns ett nytt inlägg.
2. Duracellmamman: För en öppen och hjärtlig blogg där man kan känna igen sig om man är tokig i att baka, precis som jag är.
3. Monica: Egentligen hela familjens blogg, men det är mest Monica som skriver. Och när hon väl skriver är det mest om hennes underbara söta rara barn. Alltid lika kul och läsa om hur ni har det.
4. Jill: För en välskriven blogg som är snygg och trevlig att besöka.
5. Lova: För alla fina bilder Lova tar och för att hon skriver precis som det är. Inget är för konstigt, allt är tillåtet.
6. Nennegumman: En bra blogg som är värd en utmärkelse. Tyvärr inte uppdaterad på ett tag, men när det skrivs så är det en blandning av mode, hästar och uppdatering om den lilla sonens framfart. Många fantastiska bilder.
7. Sabina: Kan inte låta bli och skicka en utmärkelse tillbaka till min snälla vackra och snyggaste Sabina. Din blogg är helt enkelt bäst! Du är bäst!

Regler:
1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden

Och inte nog med det.
Jag är nominerad till årets blogg hos Mimmi.
Får tacka Sabina för det med. Det är bara så coolt ju.
Så gå gärna dit och rösta om ni gillar min blogg eller rösta på någon annan av era favoriter.

söndag 30 november 2008

Kurser

Har funderat på att nu när jag får bestämma själv så kanske jag skulle ta och gå en kurs i något. Har ett par förslag:

1. Jägarexamen. Har en far som jagar när han får lust och en svåger som kommer ut ett par gånger om året iaf. Det här är ingen kurs som jag precis börjat fundera på, nä tanken har funnits ett par år faktiskt. Det skulle vara skoj att få något mer gemensamt med far.

2. Jag-klarar-mig-själv-kurs. En omvänd kurs för ensamma män som lär sig laga mat. Jag vill lära mig att klara enkla grejer i hemmet som att sätta upp en tavla, tapetsera, fixa ett läckande avlopp eller veta hur man sätter upp en hylla i badrummet. Utan att alltid behöva fråga någon annan kunnig om vilken spik som ska användas skulle kännas som en stor lättnad. Vill vara beredd nästa gång det händer något. (Men eftersom jag inte hinner detta tills på tisdag så är ni fortfarande välkomna att skruva upp mina gardinstänger på tisdag, mor och far)

3. Data. Skulle vilja bli bättre, speciellt på excell. Är helt självlärd och skulle vilja lära mig mer av någon som kan.

4. Språk. Det skulle vara så kul att kunna lite bättre engelska eller att lära sig ett helt nytt språk som spanska kanske.

Det hade varit skoj och jag borde verkligen göra det nu. Kanske inte just nu förästen. Nu ska jag tända första ljuset i min adventsljusstake.

Vilka kurser vill ni gå?

lördag 29 november 2008

Vardagsliv

Champagnen är uppkorkad, mor och far gör sig iordning. Strax är jag kvällens chaufför till världens finaste föräldrar. Får dricka mitt glas när vi kommer hem sen. Så mycket dom ställt upp för mig i sommar och höst kör jag gärna dom vart dom än vill.

Imorse var jag ut och gick med mina stavar i det lilla samhället. Gick förbi mörka hus där folk fortfarande sov. Ett par morgonpigga människor rörde sig i köken för att brygga sitt morgonkaffe. Någon hämtade sin tidning, någon tände adventsljustakarna. Funderade på hur deras liv ser ut, vad dom har för sig och vad dom ska göra. Tänk om jag fick vara en fluga för en dag och flyga runt och höra hur dom har det. Då kanske jag skulle se att det inte är så illa att leva som ensam mamma. Jag kan själv.

Jag grejar det här.

fredag 28 november 2008

Fredagkväll

Vad har ni gjort en kväll som denna? Det är ju ändå fredag.

Jag har storstädet lägenheten. Bytt sängkläder, lyssnat på Peter Jöbacks nya julskiva, dammsugit, drukit en kopp glögg, dammat och torkat golven. Städningen blir lite roligare med en kopp glögg och lite julmusik, helt klart. Testa om ni inte tror mig. Imorgon fortsätter duktiga jag med att tvätta en massa som jag samlat på mig under en och en halv vecka. Sen blir det ljusstakar i fönstret i köket och stjärnor i Es fönster och i vardagsrummet. Kan nog bli riktigt mysigt. Hade tänkt förgylla bloggen med en av låtarna från skivan, men den fanns såklart inte på youtube än. Men den bästa låten på skivan med Peter Jöback är den tillsammans med Plura, Fred på jord. Helt fantastiskt bra. Så eftersom jag inte kunde dela med mig av den så får ni helt enkelt köpa skivan. (jag borde få betalt efter all den här reklamen)

Imorgon är inte bara dagen då ljusstakar ska fram, det är även dagen då mina underbara föräldrar varit gifta i 33 år! Helt fantastiskt. Det är en himla massa år. Jag var bara gift i 4 år. Inget att skryta om direkt. Grattis säger jag till dom iallafall.

Ikväll ringde E och grät och saknade sin lilla mamma. Det är dom absolut svåraste samtalen när han är två mil bort och jag bara vill krama om och stryka bort hans tårar. Jag sa att jag inte var rolig alls idag och bara städade. Det höll han med om. Jag tror han ändå hade det roligare där hos sin pappa. Han hade besök av kompis och dom skulle titta på film. En riktig mysfredag. Han vill att jag kommer på hockeyträningen i morgon. Kanske jag göra det, men jag är lite orolig att det kanske inte gör saken bättre. Det kanske bara gör honom mer ledsen. Gosegubben. Men jag tror jag gör det iaf. Får hoppas att jag gör rätt. En stund kanske inte skadar..eller?

måndag 24 november 2008

Depp och små glädjeämnen

Bakade så det stog härliga till i helgen. Det blev massor med peppisar, lussebullar och matbröd. Konstigt nog hade jag som vanligt svårt att somna igår kväll. Trodde att jag av utmattning skulle stupa i säng. Jobbigare har det varit idag istället. Har vunnit gäsp-os i flera grenar idag. Jisses. Hoppas att jag kan somna ikväll istället.

Har sett fram emot december som vanligt och glatt mig åt att E ska vara hos mig på julafton. Men så i helgen kom jag på att jag faktiskt inte behövde fylla min egen frys med bullar och skafferiet med peppisar. För vem ska äta upp allt? Visst kanske jag får besök och visst kommer jag att ha glöggfika för släkten. Då går det nog åt en del. Men jag saknar våra kvällsfika. T gillade verkligen att fika. Jag gillar godis och han fika. Det blir inte samma sak i år helt enkelt. Jag förstår nu vad dom säger att man ska gå igenom det första året och att det är det jobbigaste. Så nu är jag i en jag-tycker-synd-om-mig-själv-och-känner-mig-så-ensam svacka igen. Blä.

Så tänk på det nästa gång ni önskar att er partner kunde dra dit pepparn växer, ni har ändå nån att önska den resan. Eller som dom säger i reklamen: jag vill också ha nån att bli irreterad på toaringen aldrig är nerfälld.

Tänk alla gånger jag själv blivit irreterad på att jag städat för att själv må bra. Ingen annan bryr sig om det sitter nya gardiner uppe eller om jag lagt ner lite mer tid på bullarna som jag bakat. Så många gånger jag tänkt att det är bättre om jag är ensam så får jag göra det här bara för min skull. Det är ju ändå bara jag som bryr mig och berömmer mig själv. Men nu när det är så, ja då saknar jag det. Är inte det ganska konstigt ändå.

T måste, efter alla dessa hårda ord jag sagt här, ändå få lite rättvis cred. Han erbjuder att vara hemma med E nu när han är sjuk så ofta eftersom det tär på min ekonomi. Han vill dessutom inte göra mig illa och när jag är lessen försöker han ändå göra det bästa för att jag ska må lite bättre. Han erbjuder mig att få mer tid med E nu i december för att inte behöva känna mig ensam. Kanske lite mer tid över jul.

Får avsluta det här riktigt tråkiga inlägget med en ganska rolig händelse i fredags på vårdcentralen. (Ja det var streptokocker igen)
Det tog ett tag innan doktorn kom så jag och E började leka "Gissa leken" för att få tiden att gå. Det går ut på att man ska tänka på en person eller sak så får den andra gissa och fråga efter ledtrådar.
Jag tänkte på Bamse.
Jag: Nu tänker jag på någon med blå byxor.
E tänkte och tänkte och gissade ett par gånger.
E: ge mig en ledtråd nu mamma.
Jag: Ok, han har en blå mössa.
E tänkte igen men bad om en till ledtråd. Tyckte att det var konstigt för han borde ju veta vad jag tänkte på, kan man ju tycka iaf.
Jag: Ja, han är lurvig.
E: Jaha, sa E och log, du tänker på Eric Gadd!

torsdag 20 november 2008

Dagens stöld

Jag stjäl den här ideén av Sabina. Himla bra å ta till när jag har lite dålig fantasi, som idag.

DAGENS VILL HA: Mer tid.
DAGENS KLÄDSEL: Just nu, bruna mysbyxor och brun tröja. Två nyanser av brunt alltså.
DAGENS SMINK: Puder, ögonbrynspenna, mascara och sån där som trollar bort svarta ringar under ögonen.
DAGENS FRISYR: Sne lugg med litet spänne och lite rufs. (behöver en klipptid! Nu!)
DAGENS HÄNDELSE: Gjort pepparkaksdegen inför helgens julbak.
DAGENS LÅT: All I want for christmas (tillägnad Sabina, tänker på dig när jag hör den här, å jag vet, lite för tidigt, men vem bryr sig)



DAGENS PLANER: Inte så mycket kvar. Nästa plan är att komma i säng i tid.
DAGENS SAKNAD: Tid, tid och åter tid.
DAGENS DUMMASTE: E har ont i halsen igen, bara det inte är strepto igen.
DAGENS SJUKA: Kom på efter ett samtal med mor, att jag oroar mig mer för att jag inte får en hel lön om jag måste vabba i morgon än om Es onda hals.
DAGENS DROG: Pepparkaksdeg, mumsfilibabba.
DAGENS ROLIGASTE: Jobbet, skratta mycket idag. Har det riktigt bra där.
DAGENS FAVORIT: E, min gos.
DAGENS KÖP: 4 par stickade tunna fingervantar, 3 par skidhandskar, 3 par tjockare strumpor och en halsduk till E. Inga mer kalla händer. Förlåt gubben att du inte hade vantar i morse när vi gick till skolan.
DAGENS GODIS: Tårta.
DAGENS HUMÖR: Rätt så bra faktiskt.
DAGENS FAKTA: Om en månad har jag semester i en vecka. Å snart är det faktiskt jul.

Så det så.

måndag 17 november 2008

Tack Systeryster

Vilken bra helg och vilken härlig present.

Vi började lördagen med att strosa på Stockholms gator och tittade in alla julgrejer som nu börjar fylla hyllorna och skyltfönstren. Är på jakt efter en plastgran och har kommit fram till att det blir en lite billigare modell från plantagen eller Ica Maxi kanske. Sias granar är fantastiska, men ack så dyra.

Sen blev det Spa. Helkroppsmassage och ansiktsbehandling. Mmmmmmm fantastiskt! Kändes som om jag gick lite luftigare och lättare efteråt. Sen middag och mys i soffan. Fick äntligen känna små sparkar från mosters lilla älskling. Tänk att han/hon snart kommer ut så jag får klämma lite på riktigt. Längtar.

Söndag morgon vaknade jag tjugo över åtta! ÅTTA!! Herregud, sovmorgon utan några avbrott. Så skönt. Det blev en slö förmiddag med repriser på tvn. Sen begav vi oss ut i regnet. När regnet bytte skepnad till snö hade vi hunnit ner till Hagaparken. Där blev det brunch på Hagaforum. Satt där och myste i ca en å en halv timme, sen begav vi oss hemmåt.

Sov kvar till idag och har blivit sååå bortskämd. Önskar alla hade en syster som jag har.

Tack systeryster, you made my helg!

lördag 15 november 2008

Härlig helg, otäcka tankar och vackra ord

Helg igen och jag har, som vanligt när jag inte har E, sett till att jag har ett fullspäckat schema.

Igår hade jag tjejer här på en mysig liten tjejmiddag. Tre glada tjejer å så jag. Lagade god god pasta med krämig kycklingsås och till efterrätt god god glass. Och så en massa vin och en massa prat. Klockan ett la jag huvudet på kudden. Så väldans trevligt.

Ungefär samtidigt firades min morbror, ni vet han elektrikern som hjälpte mig med all el. Snällaste morbror firade sin 60årsdag (stort Grattis kära morbror K) på Ålandshav tillsammans med många ur min familj. Jag var inte med, och det kan ju tyckas vara lite konstigt. Men det finns fler skäl till det. Jag har tagit ganska mycket ledigt från jobbet i höst och det kändes svårt att be om ledigt igen. Hade säkert fått ledigt för att följa med, men som sagt, det har helt enkelt kännts som om jag bara bett om ledigt den här hösten. Sen gillar jag inte mörka hösthav. Det sista fick mig igår att komma på att om något händer där ute är jag ensam kvar. Ingen mamma, pappa, syster. Inga morbröder, mostrar eller morföräldrar. En jättejobbig känsla och otäcka tankar. Men det hända inget, dom kom hem igen.

Det är bra att dom kom hem igen (av flera skäl såklart) för idag ska jag hem till systeryster och leka. Varje födelsedag ger vi varann en upplevelse istället för saker. Och idag ska jag få min födelsedagspresent. Fyllde år i maj, men som ni kanske förstår har jag inte kännt mig allt för pigg för roligheter. Men nu så, nu kan jag ju tillåta mig själv att tänka på mig själv igen.
Jag återkommer med information om vad vi gjorde, för just nu har jag ju ingen aning om vad vi ska göra. Med tanke på att systeryster går och bär på "mosters lilla älskling" så blir det inte dans på borden på nåt käckt ställe ala Stureplan. Men jag är säker på att det blir kul, mysigt och alldeles underbart. Behöver inte det där gå-ut-och-träffa-människor-jag-inte-känner just nu.

Nu behöver jag er hjälp kära bloggisar: Har tänkt att jag i köket ska på nåt sätt få upp såkallade väggord. Nu har jag hittat en hemsida där man kan beställa det och även designa egna ord. Jag kan bara inte komma på nåt bra. Nåt med kärleksfulla vackra ord, men inte för sockrigt kanske. Nåt ordspråk eller en rad ur nån låt. Kan ni komma med tips, snälla.

Dags att packa väskan.
Trevlig helg.

söndag 9 november 2008

Streptokocker igen

Ååååå typiskt som Nalle Phu skulle sagt. Systeryster och StorE är påväg från Göteborg med goa krabbor och hummrar i bagageutrymmet. Mums hade det blivit till farsdagsmiddag hos mor och far. Om inte....

E är pigg och glad, kanske han åt lite dåligt till frukost, men annars inga fel i övrigt. Jo, han är som lite tjock i halsen när han pratar, men han säger att han inte har ont i halsen. Men så såg jag att ett litet rött utslag visade sig vid ena näsvingen. Ånej tänkte jag. Inte Svinkoppper igen. Beställde en tid hos doktorn och fick komma snabbt. Doktorn var skepptisk till kopper, men tog ändå ett halsprov eftersom E ibland klagar på klump i halsen och nu dessutom låter lite annorlunda.

Possetivt var svaret, hur det nu kan vara possetivt att ha streptokocker för fjärde gången i höst och dessutom missar jag ytterligare inkomst eftersom jag måste vara hemma från jobbet. Stor Suck! Var får han alla baskilusker ifrån?

onsdag 5 november 2008

Julmusik, nu??

Ok jag är rätt galen i julen. Det vet dom flesta. Men att spela julmusik redan nu. Min granne spelar jullåtar på högsta volym. Jisses!

Det är ju minst två veckor kvar innan jag börjar spela julskivor. Helgen då julbaket ska fixas.

Men lite mysigt är det allt att höra Staffan stalledräng.

tisdag 4 november 2008

Egentligen

Egentligen är jag bra korkad som trodde att det skulle hålla resten av mitt liv. Att det var vi för evigt. Tänk att trots att han älskar mig så visste han redan i maj att det skulle sluta så här. Kom på det alldeles nyss. Egentligen undrar jag om han överhuvudtaget vet hur man älskar någon.

Har varit ute och sprungit i det lilla samhället där jag nu bor och när jag sen stog i badrummet slog det mig. Tanken virvlade iväg till i söndags då min systeryster och StorE var på Cirkus i Stockholm och titta på Henrik Schyfferts show, The 90's. En kille från det här lilla samhället. En helt vanlig kille som blivit kändis och en ganska skojigt kändis dessutom.
Egentligen skulle jag och T varit där och sett showen för T önskade sig det i våras. Jag gav honom det i födelsedagspresent. Det slog mig nu att när han fick presenten vart han inte ens speciellt glad. Han fick ett kort där det stog att vi skulle göra något tillsammans den 2 nov. Han undrade vad. Jag ville inte säga men sa att vi skulle på en teater, typ. Jaha svarade han.
När jag tänker efter lät han inte speciellt glad. Men vilken kille skulle bli glad om han var tvungen att gå på teater. Inte många.

Hursomhelst. Han fick inte presenten och istället kunde jag som tack för all hjälp ge biljetterna till två tacksamma, goa, rara, hjälpsamma människor.

Har alltså varit ute och sprungit ikväll och det gick bra. Känner att det är dags nu. Dags att komma igen. Dags att bli fast i kroppen.
Blir på bättre humör av att träna, helt klart. Egentligen vet jag inte om kroppen blir speciellt fast av risgrynsgröt som jag nu fått i mig. Det är sååååå tråkigt att äta ensam så jag egentligen skulle kunna låta bli.

Å är det inte märkligt att trots att jag verkligen inte alls vill bli kär och ha någon ny i mitt liv så är jag alldeles, alldeles....ja...ja vad ska jag säga...kärlekstörstande. Vill ha nån som tycker om mig, men som inte ställer krav och som inte lägger sina kläder överallt, eller lämnar toasitsen uppe, eller tandkräm på handfatet...

Egentligen är jag nog rätt korkad.

söndag 2 november 2008

Igår fest, idag betonghjälm

Igår var det maskeradparty hos vännerna D och M, eller Spike och Kat van D (Miami ink) som deras namn var för kvällen. Riktigt kul. Kände mig som typ tjugo igen. Det var hög musik, god dryck och en massa kändisar, precis som en riktigt bra fest ska innehålla. Röda mattan var utrullad och alla var där. Batman, Ceasar, Paris Hilton, Pink, Jake i Blues brother, Per Gessle, Cameron Diaz, 2*Elvis och många fler. Bara Fredrik Ljungberg saknades...Undertecknad var för kvällen iförd ett svart tajt fodral och kattmask, kan ni gissa mitt namn? Önskar jag hade en kamera så hade ni fått se en massa smaskiga bilder.

Det var länge sen jag hade så kul för jag har träningsvärk i hela ansiktet efter allt skrattande. Kan ha varit för mycket av den goda drycken vin också och att jag inte la mitt söta huvud på kudden förrän tre i morse. Började spinna riktigt snabbt kan jag lova. Å så fick jag fina komplimanger. Ceasar, precis vad mitt onda hjärta behövde få höra. Inte för att jag är redo för något manligt sällskap, men det är alltid lika mysigt att få höra att någon gillar en.
Vakna hundra gånger men gick inte upp förrän tio. Grannens söta bäbis har gråtit konstant sen sju tror jag. Undrar hur hon har det där inne.

Nu är jag tillbaka till verkligheten igen och har tvättstugan men jag skulle mycket hellre vara ute i det fina höstvädret. Hoppas jag hinner med det också.

Precis detta hade D på sig igår. Se och njut!

lördag 1 november 2008

Utmanad av Lova

Sju saker...Sju! Saker om mig som är lite knäppa. Det finns ju en uppsjö av saker som är knäppa och alldagliga, men vad ska man välja. Många är redan berättade men kanske inte för alla.

Regler :

Länka den som har utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg
Berätta 7 saker om dig själv både alldagliga och knäppa
Utmana 7 stycken i slutet av detta inlägg genom att nämna deras namn och länka till dem.
Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar hos dem.

1. Har hört choklad prata! Jag lovar. Jag kan fortfarande höra dom ropa på mig på affären, men nu för tiden kan jag ignorera. Oftast iaf. Har varit, likt en alkholist som är beroende av alkohol, beroende av socker. Ett vanligt beroende. Har gömt godis och hetsätit på dom mest konstiga ställen för att ingen ska se. Jag har lyckats bli av med det och gått ner 16 kg. Men nu är jag påväg tillbaka in i sockerträsket. Äter i saknad av sällskap.
2. Är specialist på att gnälla och tycka synd om mig själv. Vet om det och jobbar på att bli en possetivare människa.
3. Kan egentligen inte stava. Har stora problem med att skriva och veta när det ska vara dubbla bokstäver. Det blir bättre, men jag har aldrig varit speciellt duktig på varken stava eller räkna.
4. Lämnar blod var fjärde månad för att andra ska få en chans att överleva. Inte speciellt knäppt kanske, men jag hatar verkligen den där nålen. Mår alltid lite illa av det, men gör det ändå.
5. Älskar julen så mycket att jag redan i augusti börjar planera inför julbak och paketshopparhelger. Har bott ihop med en som inte gillar julen alls. I år finns han inte här och ger mig dåligt samvete.
6. Drömmer om män jag aldrig kan få. Pratar tillochmed med dom ibland. Jätte knäppt, jag vet. Men vi får prata tyst om det så att inte Fredrik Ljungberg hör det. Han ligger i min säng och sover fortfarande....
7. (Den här snor jag nästan av Lova, men jag kände igen mig i det.) När jag ska ut och flyga tror jag alltid att det är min sist stund som är kommen. Tror alltid att planet ska störta. Samma sak om någon i min familj är ute och far. Speciellt nu när E inte är med mig tror jag alltid att det ska hända något och jag inte är där med honom. Dessutom tror jag alltid att jag har cancer så fort något är fel. Är helt enkelt orolig hela tiden för allt.

Inte så knäppa saker kanske, mest tragiska.

Jag utmanar 6 personer iaf: Duracellmamman, Helén, Jill, Olle, Monica, Prinsessmamman

Nåt som inte är tragiskt är att jag hade allra käraste Sabina här igår. Massa mys och två helt underbara filmer. Och sällskap.
Tack vännen, det var toppen. Du är toppen! Alla borde ha en Sabina.

måndag 27 oktober 2008

Äntligen

Idag låg den där på hallmattan. Allt i hemmet JUL. Gissa vad jag ska läsa innan jag somnar idag?

lördag 25 oktober 2008

Battle

Antingen skrivs det ingenting....eller så skrivs det två gånger på enåsammadag.

Det blev en cykeltur iaf. Veligare människor får man ju leta efter. E kändes sig pigg i benen och det var riktigt skönt att väldigt sakta rulla iväg mot runstenar och fika hos mor och far. Det visade sig att det inte var en runsten högst upp på Kung Nordians hög, bara en gravsten. Men nu har vi varit där iaf. Hemmåt cyklade jag själv och mor skjutsade en trött E och hans cykel hem. Tack mor!

Just nu lyssnar granne till höger på Lugna favoriter så högt så vi andra skulle slippa ha stereo. Granne till vänster lyssnar på nåt lite mer rockigt. Jag slängde mig in och drog på min stereo med Alicia Keys. Så nu är det ett musicbattle med stereosarna här. Jag vinner med denna fantastiska kvinna och underbara skiva.

En låt tillägnad mig och alla andra en mammor där ute, både ensamma och alla andra:
Superwoman, Alicia Keys.



Egentligen ville jag visa den här underbara videon som jag bara gråter till, men jag hitta ingen länk. Så det fick bli en livespelning från Madrid istället. Alldeles, alldeles underbar.

Å vet ni, jag lyckades bli övertalad och lät E gå till kompis A när vi nu kom hem. Så han är där just nu. Ska laga mat och ringa när han ska komma hem. De ni.

Segt

Lördag igen och inte ett inlägg på hela veckan. Skärpning!
Det har iof inte hänt så mycket och i torsdags när jag skulle skriva nåt fungera inte Blogger som den ska. Verkar vara lite störningar nu med...men peppar, peppar...

E är hos mig och vi ska aldeles strax ut på en tur. Vi hade planer på att cykla, men det blir nog bilen istället. Det stomar nästan där ute och E har varit på hockeyskola så han är rätt mör i benen.
E har fått nån sorts dille på runstenar och nu vill han se alla häromkring och det är många. Men vi ska inte ta alla 1 392 idag som finns i Uppland, men vi ska iaf besöka Kung Nordians hög. Det är en gigantisk grav med en gigantisk runsten högst upp. Önskar att jag kunde berätta mer i detta spännande ämne. Kanske efter vårt besök. Jag hoppas det finns en liten informationstavla som jag kan snappa upp lite fakta om denna fornlämning. Försökte göra lite research på nätet, men hitta inte alls mycket. Besvikelse. Vill ju kunna brilljera när E ställer kluriga frågor.

Och frågor det ställer han. Hela tiden. Ofta har jag ett svar, men lika ofta undrar jag också "varför".

En sak som är svår att förklara och som jag har väldigt jobbigt med, det är att när han är hos mig vill jag vara varje minut med honom. Men så vill han hem till nån kompis och leka. Och egentligen vill jag att han ska få leka, men samtidgt vill jag ha honom hos mig. Så han får ju såklart leka här med en vän. Men som idag, på hockeyn träffar han en gammal kompis från förra skolan och dom vill genast leka med varann efter hockeyn. "Jag kan väl få åka till R, snääääälla" och så klipper han med sina stora ögon med dom långa ögonfransarna, lägger huvudet på sne och ler. Å så tjata, tjata, tjata. "men varför få jag inte det, snälla mamma" Det är inte det att han inte får, men inte just idag och hur förklarar man det. Att man helst av allt bara vill ha honom för sig själv. Det är ju jätte tråkigt att bara vara med sin mamma hela tiden.

Men nu ska vi iaf ut på runstensturné. Trist för er att jag inte har nån kamera.

Trevlig helg på er.

lördag 18 oktober 2008

Nya bilder av lägenheten

Det är inte riktigt färdigt än, men i stort sett. Saknas lite tavlor, gardiner och annat som får lägenheten extra mysig. Men detta är det jag åstadkommit hittills med en massa hjälp av min underbara familj:

Välkomna in i Köket




E´s rum, med efterlängtade flammor.





Mitt rum.
Trädet är på plats ovanför huvudkudden. Första natten satt det kvar, men när jag kom hem från jobbet låg alla klisterbitarna på golvet och i sängen. Satte upp det igen i en annan stil på kvällen. Ville inte ge upp om mitt fina träd. Sov hos mor och far i natt och det var tur för i morse när jag kom tillbaka till lägenheten låg alla bitarna nere igen. Nu sitter trädet uppe igen med lite extra dubbelhäftande tejp. Hoppas jag slipper få ett träd i huvudet i natt. Vill varna er andra som blir sugna på att köpa ett sånt här på IKEA. Förstår inte vad det ska vara för underlag för att det ska sitta uppe. Åker det ner igen kommer det inte upp igen.




Vardagsrummet och mitt rum






Badrummet med nya skåpet och ny spegel



Och till sist hallen



Som sagt, inte färdigt än, men jag ska väl bo in mig ett tag innan det blir "helt klart". Nu ska jag sippa på min alkoholfria cider, äta lite chips och titta på tv. Jag har min underbara E hos mig. En bonusdag, inte illa.

onsdag 15 oktober 2008

Ännu en tung dag

Fick en tung kartong med alla fotoalbum med mig från huset ikväll när jag var och lämnade E. Ska tydligen sortera ut bilder som jag vill ha osv. Det är tungt. Även bröllopsbilder och andra minnen.

Att lämna E var tungt. Den här gången har vi haft det så bra tillsammans. Även om gårdagen var tung, så har vi haft det riktigt bra. Vi har haft tid för varann och vi har varit hjälpsamma och snälla.

I måndags var också en tung dag. T gör plats för henne. Redan. Det är tungt.

Ikväll var det inte kul att lämna det lilla huset på landet. Huset med minnen från Es första år i livet. Ville stanna.

Kom på mig själv med att jag inte kan titta T i ögonen längre. När vi pratar tittar jag förbi honom. Trots allt som hänt gör det ont. Känns orättvist på nåt sätt.

tisdag 14 oktober 2008

Inbillningssjuk?

Min E hade så ont i magen i morse. Så ont så han trodde att han var tvungen att kräkas. Jag försökte verkligen att få med honom till skolan för att sen själv åka till jobbet. Han grät och mådde så illa.

Så tillslut hade han övertygat mig så jag gav upp och ringde alla som borde få veta. Efter sista samtalet var ringt frågade jag hur han mådde.
"Lite bättre, men nu har du ju ringt till skolan så nu måste jag väl vara hemma" sa han och grät en skvätt till. "Blir du arg nu mamma, för att jag inte är sjuk?"
Med facit i hand var det kanske inte nödvändigt att vara hemma idag, men midsommaraftonens illamående sitter fastetsat i bakhuvudet. Jag trodde inte på honom då heller. Trodde bara han var ledsen för att T tagit sin väska och åkt ifrån oss. Det slutade ju med kräks och en bedrövlig midsommar. Jag tog helt enkelt det säkra före det osäkra idag, är det straffbart måntro?

Jag är lite kluven. Ska jag bli arg och skälla eller bara säga "ok för den här gången, men gör inte om det."
Jag tror, jag vet inte, men jag tror att det är lite hjärnspöken som trasslar. Jag är inte utbildad hjärnspöksdoktor, men jag misstänker att någon egentligen mår så pissigt över att hans föräldrar inte bor ihop, att den ena föräldern är ego och för det mesta tänker på sig själv i första hand. Den andra föräldern är en mes och kan inte bli arg och skälla. Han är ju mitt allt och jag göra allt för honom. Är det så illa att vara lite orolig för sin son. Jag hoppas jag får tillbaka det dubbelt när han blir äldre. I dagens samhälle får man inte vara hemma med sina barn en extra dag när dom är sjuka. Nä så fort som möjligt i med medicin, iväg till skolan så jobbet kan skötas.

Han känner sig osäker i skolan. Nya kompisar, ny miljö och nya intryck. Han har ju fått kompisar. En kompis har varit här både lördag, söndag och måndag och det har varit kul och glatt. Så egentligen förstår jag inte det där med att han inte vill gå till skolan.

Prata med T igår och när jag sa att E fortfarande gråter och håller mig kvar när jag ska gå från fritids på morgonen, då förstog han inte problemet.
"Det har gått över för mig. Du får väl busa lite så går det bra"
Men grattis T, att du lyckats. Grattis, verkligen. Och jag skulle vilja se om T kan busa med E när han med sina små men dock så starka armar håller fast benen och samtidigt gråter så hjärtskärande. Jag har ett hjärta och ett samvete, det kanske saknas hos dig T. Börjar iaf att tro det för det visas iderligen. Varje samtal något nytt som får mig att dö en smula till.

Fråga E om han hört sagan om Peter och vargen. Det har han sa han. Försökte förklara för honom att det är svårt att veta om han menar allvar när han nästa gång har ont i magen. Kan ju inte vara hemma så här varje gång det är minsta lilla.

Imorgon är det en ny dag. Då ska det gå. Då ska jag inte ge med mig. Han får väl kräkas då om det nu är så att han mår illa då också. Men jag ska inte ge mig. Ska inte.

söndag 12 oktober 2008

Helgen som kom och gick

Så är det söndagkväll igen. Har varit en bra helg. Det har gått lite för fort, men annars en mycket bra helg.

Fredagkväll städa jag ur lite skrivbordlådor. Rensade sånt som inte behöver vara kvar, la undan sånt jag vill spara och lät sånt jag ska använda vara kvar. Kollade samtigt på filmen "Varannan vecka" och eftersom jag inte sett den tidigare så tappade jag nästan hakan när den börja med att broderns fru kommit på honom med att ha en kvinnlig vän som han inte berättat om för sin fru. Det var som om dom skrivit manuset efter det jag och T går igenom. Men nu vet jag ju att den är skriven tidigare så att så är det ju inte. Men väldigt myckat kände jag igen mig i. Jobbigt.
Precis när jag skulle gå å sova hördes ett ras inne hos grannen och sen hördes den lilla dottern skrika och gråta alldeles hjärtskärande. Ville gå in och höra om allt var ok, men lät bli.

Och appropå grannar. Just nu är grannen till höger om oss upprörd över något och hon svär som en tok. Därför sover E hos mig i natt. Det gick inte att somna där. Jisses! Jag är verkligen inte van med grannar och förstår inte hur det här ska gå. Får ju aldrig sova. Grannen till vänster, som har barn, väcker mig mitt i natten av gråt (barnens gråt), grannen till höger verkar ha lite problem. Grannarna ovanför är ok, tror jag. Det ena paret är i pensionsålder och känner far sen tidigare så dom är ok. Sen har jag mött en man från våningen ovanför med tom blick som inte hälsade och såg helt förskräckt ut när jag sa hej. Jisses alltså. Varför finns det inte så här små hus utan grannar för? Nästa jobb jag har ska bli projektledare på Skanska och där ska jag bygga små billiga hus, såna som jag kan bo i.

Tillbaka till helgen.
Lördag cyklade vi till innebandyskolan. E stormtrivdes. Tyckte det var jättekul och han var supersäker på att både passa och skjuta mål. Sen fick vi besök av Monica och Elsa från Fam Ohlson. Det blev lunch, äppelpaj och promenad i det lilla samhället. På kvällen efter middagen fick vi åter igen besök, den här gången av en klasskompis till E. Det var skoj. Det gick lättare att somna denna kväll, men väcktes tjugo i två av grannar till vänster som kom hem med gråtandes barn. Sen vakna jag vid fem, åter igen gråtandes barn till vänster och slutligen halv sju av min kära son.

Söndagen började med tvättstugan klockan sju så att det gjorde ju inte jättemycket att E kom intasasnde så tidigt. Helt ok tvättstuga. Ljus och fräsch och med stora torkrum och bra tvättmaskiner.
Sen åkte vi till Barnensdjungel, ett paradis för hoppsugna barn, för lek med kompis D. Satt å prata med kompis Ds mamma och det var så mysigt för det var så länge sen. E och kompis D har gått i samma dagis ute på landet och dom stortrivs ihop. Försökte få med kompis V också, men han var inte hemma.
Ikväll har vi haft gäster till middagen. Mor, far, systeryster och StorE kom och spisade trerätters. Mycket mumsigt och mycket trevligt.

Men nu ska jag försöka sova ett par timmar innan det är dags för ett nytt utbrott hos den ilskna grannen till höger och gråtande barn till vänster. Jisses alltså.

torsdag 9 oktober 2008

Jag har blivit med bredband

Tjohooo!
Idag kom paketet från Comhem. Nu har jag både bredband och telefon. Det känns så fantastiskt underbart och det som är väldigt skönt är att det faktiskt fungerar. Jag klarade av det alldeles själv att installera. Nu är det iof sladdar precis överallt i vardagsrummet, men det ordnar sig väl senare. StorE vet nog hur jag ska fixa det.

Hade en bra dag igår. Mer får jag inte säga. Det var skitkul, men resultatet dröjer ungefär lika länge som det tog för mig att gå ner i vikt. Visste inte att det var så hemligt innan, men nu säger jag inte mer än så här.

Dax å surfa vidare!

tisdag 7 oktober 2008

Viktig resa

Nu ska jag berätta det där roliga jag ska göra imorgon som jag nämnde i förra inlägget.

Jag vet inte hur många av er som vet, men augusti 2006 tog jag tag i min övervikt och besökte Viktväktarna för andra gången i mitt liv. Var så less på min kropp och hur jag mådde, alltid svettig och trött. Från augusti 06 till mars 07 gick jag ner sammanlagt 16 kg med hjälp av deras program och jag har sen dess lyckats hålla vikten. I vintras ringde Viktväktarna och sa att jag gått vidare till Åretsviktväktares delfinal. Jag var där , men gick sen inte vidare till finalen.

För ungefär två veckor sen fick jag ett samtal igen från Viktväktarna. Nu vill dom att jag kommer till Malmö i morgon för lite fotografering och för att berätta min story. Det är ju bara hur kul som helst ju. Så imorgon flyger jag till Malmö turochretur. Måste ju hem till min lilla gos som kommer på kvällen. Så det blir två roliga saker på en å samma dag.

Något som är lite sorgligt är att E ringde och var så ledsen ikväll. Han har packat en låda med leksaker som han ska ha med hem till mig och det var nog inte allt för lätt för honom.
"Jag vill att du flyttar hit igen mamma" sa han och grät så mitt hjärta gick i tusen bitar.
Stackars, stackars liten. Vi vuxna är verkligen elaka mot våra barn ibland. Han har inte valt det här och ändå måste han gå igenom det. Stackars.

Just nu är jag hos mor och far (igen) för att få skjuts till flyget imorgon. Annars har jag faktiskt sovit i min lägenhet tre nätter nu och det funkar riktigt bra. Hade grym hemlängtan i söndags. Fick sån där känsla som man hade när man var liten och var iväg på läger eller handbollscup. Saknade mamma. Precis som min lilla skrutt gör just nu. Å när han är med mig saknar han sin pappa.

Har inget bredband i lägenheten än, men en dator har jag. En väldigt snäll person har, som han uttryckte det, lånat ut en gammal laptop på obestämd tid. En gammal men alldeles utmärkt fungerande laptop så jag ska kunna blogga, betala räkningar, maila, surfa och E kanske kan spela nåt spel. Perfekt.

Har hunnit städa lägenheten idag också. Har fått undan alla kartonger utom det som ska till badrummet så nu ser det riktigt hemtrevligt ut.

Men nu ska jag sova skönhetssömnen så jag inte har påsar under ögonen imorgon vid fotograferingen. Ska drömma söta drömmar om min alldeles egna lilla gos. Snart kommer bilderna på lägenheten och jag berättar kanske i nästa inlägg hur min dag var i Malmö.

torsdag 2 oktober 2008

Inflyttning med förhinder

På allmän begäran kommer här ett inlägg.

Som ni kanske förstår så är det full fart just nu.
Flytten i helgen gick bra, smärtsam, men bra. Fick ner alla grejer till lägenheten på två vänder med pickup och släp som T fixat. Hela lördagen gick annars åt till att skruva ihop inköpta möbler från Ikea och till annat pyssel.

Bl a skulle min rara mor, ni vet hon som ställt upp med målning nästan varje dag i en månads tid, hon skulle kolla om man kunde sjystera kyl och frys i bakkant och inte bara i framkant. Hon kikade in och var helt enkelt även tvungen att prova om hon fick in armen för att nå skruvarna i bak. Att få in armen gick bra, men sen att få ut den gick sämre. Jag börja så där nervös skratta åt att hon låg där på golvet med armen fast i det lilla hålet under kylskåpet. Det var så synd om henne, men till slut fick hon ut armen med en del diskmedel och lite hjälp från en lite mer samlad Systeryster. Sen var hon helt svullen och tokblå på armen. Mor såg framför sig hur det gick för Emil när han stoppa huvudet i soppskålen och sen satt fast. Det har varit en syn om hon kommit in till doktorn med ett kylskåp på armen. Jag hoppades på att det skulle vara tvunget och ringa in lite vältränade brandmän, men som sagt, det gick ju bra till slut. Och skruvarna nådde hon inte heller.
Kvällen avslutades med ett försök att få upp skåp på väggen i vardagsrummet med en inte allt för bra borr. Vi gav upp efter 1½ timme, en slut borr och endast tre hål borrade.
Systeryster och StorE hade inte tänkt att komma dagen efter, men blev nu "tvugna" att komma tillbaka.

Söndagen gick jag till min fd svärfar och frågade om jag fick låna en "riktig" borrmaskin. Det fick jag. Snälla och rara svärfar hjälpte även till med att såga en spånskiva itu så att det blev rakt och snyggt. Tur man kan få hjälp ibland.
StorE lös som en sol när han fick gå loss med Hilti-borren.
"Det är som att skära i smör med varm kniv" sa han glatt och skrev genast upp en likadan på julklappslistan.
Alla skåp kom upp på väggen och allt annat blev färdigmonterat. Dessutom fick jag besök på kvällen av snällaste R som kom och satte dit lite golvlister på dom nya väggarna i vardagsrummet. Han kom trots sjuka barn och lämnade sin rara fru hemma med dom. Och för att inte tala om det trevliga besöket jag fick av två glassburkar BenochJerry och en Sabina.
Jag är verkligen omgiven av fantastiska människor. Jag kan vara ensam resten av livet, jag klara mig ändå. Vad ska jag ha en man till??

Appropå det hade jag och E en diskution till frukost i morse huruvida det skulle vara om jag träffade en pojke precis som pappa T träffat "den där andra" (jag sa såklart inte så, bara tänkte).
"Bara han är rik" sa han och fortsatte sen,
"och kanske han spelar fotboll, eller HOCKEY!!!" sa han med iver i rösten
"Ja han får gärna vara snäll också och gilla å leka med en 6årig pojke" sa jag för att tona ner min glädje åt att han tänker så lika mig.

Imorgon är det cirkus i det lilla samhället Rosers. E ville gärna gå dit och jag hade gärna tagit med honom på det. Men idag åkte han tillbaka till T igen. Ja idag, ni läste rätt. Jag har haft hon ett bonusdygn för T skulle spela golf idag. Jag klagar inte för jag har gärna E hos mig jämt. Skulle ha haft honom även på söndag, men så tyckte T att "hon" kunde väl passa E. Helt ärligt, jag tror inte T förstår hur jobbigt det här är för mig. Jag vill inte att E ska gilla henne. Det är skitjobbigt att höra honom prata om "henne" som om hon nästan är lite mer toppen än mig. Jag vet att E gärna är med henne så jag vet att när T kommer att ställa frågan så kommer han svara att han kan vara med henne. Det var vad han sa till mig när jag fråga om han kan tänka sig att vara med henne utan att pappa är med.
"Ja, det vill jag. Då ska vi spela tennis. Hon är så bra på det."
Och jag är fortfarande alldeles för svag för T. Jag kan inte med att säga till honom att jag egentligen inte litar på henne för fem öre och inte vill att hon ska vara med E. Jag kan inte låta bli å tänka på vad som kan hända. Men sån är jag, orolig för allt. Det är väl toppen att hon är snäll och att det funkar med E och henne, men det stör mig nåt så djävulskt. Och ja, jag vet, jag är och kommer alltid vara hans mamma, men det är ju så grymt jobbigt för hjärtat. Jag har ju nästan varit med honom varje dag sen han föddes.

Hursomhelst, det var ju inte det jag skulle skriva om egentligen ju...
Jag har fortfarande inte sovit i lägenheten. Hela helgen var all fokus på möbler och kartonger och jag kände att tid med E hade blivit lite åsidosatt så istället för att fortsätta packa upp i måndags så spela vi fotboll och myste. Och i tisdags jobba jag till nio och i onsdags blev det en tecknad film på kvällen, Beemovie. Så jag har knappt varit där sen i söndags, men ikväll åkte jag och mor dit och packade upp lite lådor och fixa lite. Nu är det snart klart och i helgen sover jag för första gången där.

Oj sicket inlägg. Nu ska jag sova. Imorgon är det tandläkarbesök på morgonen innan jobbet och efter jobbet blir det en tur till Ikea igen för att shoppa det som saknades förra fredagen.

Nästa vecka ska jag iväg på nåt väldigt skojsigt...men mer om det sen. Trevlig helg på er.

fredag 26 september 2008

Utmanad och utmattad

Jag har blivit utmanad av Duracellmamman. Så här står det i instruktionerna:
1, Svara på alla frågorna.
2, Utmana i din tur fyra andra bloggare, hänvisa till din egen.
3, Lämna en kommentar hos utmanaren, så snart utmaningen är antagen.

Nu ska vi se om jag lyckas med det här å svara på frågorna. Är ju inte så van, som vissa vet...

:Vilken mat äter du ofta?

Oftast näringsrik mat med grönsaker till. Då är det extra gott att äta lite onyttigt ibland.

:När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till att duka av?

Helt beronde på sällskapet förståss, men jag är nog en som oftast hjälper till. Vet ju själv hur mycket arbete det oftast ligger bakom en middag så kan jag hjälpa till så gör jag det.

:Var sitter du helst när du bloggar?

Vid datorn! ;-) Just nu hos mor och far, men helst så skulle jag nog sitta på typ Bali med fötterna i vattnet och solen i mitt ansikte.

:Köper du ofta Triss?

Älskar lotter! Har köpt lotter sen jag var en liten tös. Vann mycket när jag var liten dessutom. Men väntar på den riktigt stora vinsten fortfarande.

:Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

Hm...vet inte. Land får jag nog säga Grekland. Har bara varit på Rhodos en gång, men det är ju nästan Grekland. Det var en bra semester. Men bästa semestern var nog ändå i somras på Gotland. Sol varje dag och med ett mycket bra sällskap, min son, mor, systeryster och StorE.

:Vilken kanal tittar du mest på?

Hm (igen)... Det är nog femman tror jag.

I min tur utmanar jag Monica, Sabina, Nennegumman och...och...nä det får bli tre iaf.

Å nu som avslutning, lite bilder från lägenheten.


Es rum.


Hallen


Mitt rum.


Resten av vardagsrum och balkongdörr ut till den inglasade balkongen.


Köket

Just nu ser det ut som en lastbil med möbler från IKEA har landat i alla rum, vilket det har, så nu är det rörigt med stort R. Men när det blir klart kommer fler bilder. Lovar!

Nu ska jag sova så jag orkar med flytten imorgon. Trevlig helg!

onsdag 24 september 2008

Han är så söt när han sover

Nu ligger han där och sussar sött i vår bäddsoffa. Min söta lilla prins. Å idag gick det riktigt bra och natta honom. Inga större protester. Å vad jag älskar honom. Jag gör verkligen allt för honom. Han tycker dock att jag borde bli lite mer busig. Som pappa och Helena. Jisses. Jag är ju busig och lajbans ju. Eller? Jag ska verkligen bli mer busig. Ha tid för fotboll och lek. Det blir bättre snart gubben min. Snart, när allt är på sin plats, då ska jag inte bara vara trygg och gosig. Då ska jag bli busig också.

T var här och lämna och jag känner att den här helgen blir jobbig. Det var så svårt att se honom ikväll. Kan inte fatta det fortfarande. Kan verkligen inte få in det i mitt lilla huvud. Jag vet, jag vet, vi hade det inte bra. Vi hade för mycket för oss och hade för lite tid till varann. Vi blev inte vi, det blev jag och du. En kamp om att finna tid till egna intressen. Golf och vänner. Jag vet att det här troligen blir bäst för oss båda och även kanske för E. Det blir mer kvalité än kvantité. Och även om T varit ego, otacksam och negativ väldigt ofta så saknar jag den där killen jag blev kär i. Saknar det vi hade när vi hade det bra. Jag önskar att det gick över lika snabbt som det gjort för honom.

I helgen är det något jobbigt jag måste ta mig igenom. Vill inte, samtidigt som jag vill.

Och jag kommer att klara det!

Sen har jag massor av skoj att se fram emot.
Men mer om det en annan dag.
Nu ska jag krypa ner i sängen, till han jag älskar mest på hela jorden.

Klockan fem på morgonen

Dimman låg tjock över ängar och åkrar när klockan ringde i mitt lilla rum hos mor och far. Jag for iväg till lägenheten för en sista finputsning. Gäsp.

Ikväll åker täckpappen bort.

Å snart kommer det bilder.

måndag 22 september 2008

Sicken helg

Oj vad intensiv den här helgen blev. Får se om jag kan få ner allt och så får vi se om ni orkar läsa enda till slutet. Extra roligt hade det ju varit om jag kunde visa lite bilder, men kameran ligger i lägenheten, så det får bli en annan dag.

Fredag kväll blev det en tur till lägenheten efter middagen för att spackla mitt rum och måla. Mor följde såklart med. T ringde och berätta att Es utslag bara blivit värre. Sa åt honom att ringa vårdguiden och kolla och sen se om dom kunde åka till närakuten rean på kvällen. Senare ringde han och sa att dom fått en tid och att E fått fel pencillin förra söndagen. Den läkaren sa ju att han hade streptokocker, men den nya som dom träffa i fredags sa tt han hade staffelikocker. Det innebär att Kåvepenin som han fick när jag var med inte biter på staffelikocker, så nu fick han en ny kur som ska funka. Vem ska man lite på om man inte kan lita på läkarna??

Lördag vaknade jag tidigt. Låg kvar i sängen och slöade en stund innan det var dags för frukost. Efter frukost for jag iväg mot Heby för att gå på dop i Huddunge kyrka. Sötaste Elsa döptes och hon var så underbart söt och gosig att krama. Det var nästan så jag fick med henne hem, men hennes rara mamma stoppade mig. Typiskt.
Under tiden jag var där var min rara mor i lägenheten och slet som ett djur med att måla och fixa. Systeryster kom dit hon med och hade med sig skåp och annat fix till köket som hon och StorE köpt kvällen innan på IKEA.
Efter middagen for jag, systeryster och mor till Sigtuna där vi besökte Maria Kyrkan. StorE sjunger i kör och hade föreställning där. Så vackert. Så fantastiskt vackert. Så två besök i två olika kyrkor på en dag. Nästan så jag blev alldeles kristen.
För min del blev det ingen renovering i lördags.

Klockan halv tio var vi nere i lägenheten på söndagen för att börja dagens arbete. Käraste mor var såklart med och vid elva kom systeryster och StorE för att sätta upp en täcksida till kyl och frys och sätta upp skåpen ovanför. Det målades, sågades, målades, hammrades och fixades. Vid halv tre gick jag till F och H för att gratta deras lilla söta ettåring.
Mitt team stannade kvar i lägenheten och jobbade på. Jag borde verkligen bli chef. Är en väldigt bra sådan, tycker ni inte? När jag kom tillbaka målade vi en stund till och så kom far ner med middagen. En stund efter middagen for jag med StorE och Systeryster till stan för att övernatta hos dom.

Idag har jag varit på Försäkringskurs hela dagen och är egentligen alldeles för trött för att sitta här. Kom till lägenheten vid halv åtta ikväll och då var mor där och målade för fullt.

Status:
Eriks rum helt klart.
Hallen nästan klar, en garderob kvar att måla på insidan och så ska alla garderobsluckorna målas grå. Kanske jag tar det sistnämnda lite senare.
I köket ska täcksidan och dörrfodret målas en gång till. Ett par lådor i köket ska få en strykning till också och det ska upp lite list vid täcksidan och vid kyl och frys. Dessutom ska kyl och frys placeras på rätt ställe.
I vardagsrummet ska vi måla en av dom nya väggarna igen för jag blev inte nöjd med spacklingen så den har jag spacklat en gång till idag.
Planen är att vi ska hinna med nästan allt det imorgon kväll och sen ska det städas. Sen är det dags för det roliga piffandet!

Något som inte är så roligt är hur jag mår. Jag är som börsen, ena dagen ras och nästa dag uppgång.

Hon, den nya, var med i söndags hos vännerna F och H. Någongång ska väl vara den första, men inte tusan är det lätt. Det är svårt att veta hur man ska vara så istället för att vara normal blir jag nervös, får ont i magen och babblar som en tok. Babblar och flamsar för att inte bryta ihop. Och i lördags på dopet blev jag alldels lessen i kyrkan och kunde inte låta bli å fälla en tår.

Men på onsdag kommer min lilla älskling till mig igen. Å vad jag längtar.

Har ni tröttnat? Inte?
Så bra, men nu har jag inget mer att tillägga. Nu ska jag sova.

torsdag 18 september 2008

Roomservice

Det går frammåt och jag hoppas fortfarande på att det blir en tur till IKEA nästa fredag. Kanske det blir premiärsova i lägenheten nästa helg.

Ikväll har jag haft besök av snällaste byggarkompisarna D och R. Utan att ens be om hjälp ställde dom upp och byggde ett litet rum i vardagsrummet så jag fick som ett eget krypin. Precis så sängen får plats och kanske en liten byrå som nattygsbord. Mer behöver man ju inte för att sova. Så nu har jag helt plötsligt en trea. Nästan som att ha Jhonnie och Mattias där från Roomservice fast bättre för jag fick vara kvar och ha lite att säga till om. Vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka för den hjälpen.

Annars har det blivit tre väggar i Es rum färdigmålade och ikväll hann jag med att måla köksväggarna. I Es rum har jag den fjärde väggen kvar. Den ska bli röd med eldsflammor från Inreda.com och det får jag fixa i helgen. Sen är hans rum klart. Hallen behöver en strykning och köket behöver en till. Sen måste jag fixa dom nya väggarna i vardagsrummet och måla en vända till på dom andra. Å så är det lite skåp kvar att måla. Det borde hinnas med till nästa helg. Snällaste mor hjälper till hela tiden och målar och målar.

Mer bilder kommer snart i en dator nära dig.

tisdag 16 september 2008

Fluga på väggen

Det är en konstig dag idag. Min fd svärfar fyller år idag och eftersom mor och far bor granne med honom så känns det underligt att sitta här å se huset men inte vara där och gratta. T lånade E och gick dit och fikade. Hon följde såklart med dit också. Så nu har dom grattat, fikat och lekt familj hos en del av mitt liv. Känns konstigt. Tänk om jag fått vara en fluga på väggen för å se om dom gilla henne mer än mig. Har hon smilat och varit roligare än jag? Saknades jag? Har dom precis som T raderat mig nu och ser bytet som en bra sak?

Jag fattar det bara inte. Känner mig fångad i en mardröm och kan inte vakna upp.

Men förbövelen! Jag måste börja inse att jag inte tillhör det där längre. Är så jävla less på att älta allt. om och om igen. Vad hade hänt om ditten och datten...blablablabla. Är så less på alla dessa tankar som hela tiden surrar i hjärnan. Så fort jag får en stund själv så undrar jag, vad gör dom, är hon bättre än jag på allt, bättre på sex, är hon roligare, vad gjorde jag för fel, borde jag gjort si eller så...blablablabla.

Så jävla less!

lördag 13 september 2008

Möten

Har ni tänkt på att ibland när man träffat någon så minns man det mötet alldeles speciellt. Sin stora kärlek, sin bästa vän, sin stora idol eller t om sin svåger.

StorE hade umgåtts en stund med min Systeryster och dom hade väl liksom börjat gilla varann. Ungefär då hade Systeryster precis fyllt ett jämnt antal år och bestämmde sig för att ha fest i sin lilla, lilla etta. Det var närmare 30 pers i lägenheten när StorE dök upp. Eftersom det då inte fanns så speciellt mycket plats att röra sig på så titta han in i sovrum/vardagsrum och vinkade till alla. Vi blev alltså aldrig presenterade för varann ordentligt. Senare den kvällen gick nästan alla vidare till Berns och där satte sig några av oss i baren och pratade. Vi hade suttit där ett tag när Systeryster skulle gå iväg och möta någon vid entrén. Kvar blev jag och StorE och någon till. StorE vänder sig till mig och frågar
"-Hur känner du M då? Har ni kännt varann länge?"
"-Jag är hennes syster, så jag känner henne kan man säga" svarade jag lite kaxigt men med glimten i ögat.
Say no more!
StorE blev lite generad och kände sig en aning dum. Tycker så här lite mer än 5 år senare att det här ett av dom roligare möten jag haft med en ny person.

Minns mitt första möte med min lilla E som om det var igår. Han var så liten och så arg över att han inte fick stanna kvar där inne i värmen. Han första ord var "Nej". Jag lovar.
Träffar som jag tyvärr inte riktigt minns är första gången jag träffade Monica eller Sabina. Konstigt det där. Två personer som betyder så mycket. Men Sabina träffade jag redan när vi var små eftersom vi nästan är släkt med varann. och Monica och jag träffades ju i gymnasiet och där var det ju nya möten varje dag.

Idag träffade jag henne, hon som "bor" i huset jag sett E växa upp. Hon som kom in i mitt liv och tog över.
Det gick bra. Hon är väldigt trevlig så jag förstår att T fallit för henne. Visst, det kändes hur knäppt som helst, men jag är glad att det är gjort nu. Det känns skönt på nåt sätt. Nu vet jag vem hon är, hur hon ser ut och hur hon tycker om allt det här. Vet inte allt, men en liten del. Det är ju egentligen inte henne jag hatar och kanske jag inte hatar T så mycket heller längre. Mer det han gjorde än han som person. Jag önskar att jag hade fått vara gift och tillsammans med en och samma man för resten av mitt liv. Skaffa fler barn och vara en familj. Men nu är det som det är och jag accepterar det mer och mer för var dag som går.

Nästan alla jag pratar med säger att jag inte kommer att vara ensam så länge, att jag kommer att träffa någon. Ett nytt möte med en ny person. Men jag vet inte. Just nu känner jag verkligen inte alls för att göra det. Just nu kan jag tänka mig att leva ensam för resten av mitt liv. Bara jag och E. Inga fler nya möten.

torsdag 11 september 2008

Nu kommer här lite bilder

Lite bilder från augusti och september.

Vi börjar med bildbevis från Tjejmilen.

Här kommer jag inspringandes på upploppet. Det är jag i svart som vinkar till kameran.


E har hittat mig bland alla typ 4000 tjejer som kom i mål före mig. En grattisros av min lilla raring.

Sen lite renovering

Här har jag börjat med spackling av väggarna i hallen. Inte helt lätt. Här ser man lite av köket och vardagsrummet också.


Måndagkväll och jag och mamma slipar väggar i vardagsrummet. Blir ett härligt damm i luften.


Å så här fin blir man om man slipar. Tydligen lite galen också.

Något annat som är ganska kul att få berätta här och nu är att dessa två underbara människor ska bli mamma och pappa i vinter. Världens finaste par och en väldigt bra bild.

Å vad jag längtar efter att få bli moster!

onsdag 10 september 2008

I väntan på lite bilder

Nu har följande hänt:
All tapet i hall och vardagsrum är nedrivet.
Tapeterna i kök och sovrum sitter kvar (än så länge) och har slipats.
Små hål och stora hål har spacklats och fixats.
Väggarna i hallen har bredspacklats och nästan slipats färdigt.
Väggarna i vardagsrummet är slipade.
Hyllorna i ett av skåpen i köket är snart utbytta.
Stolar och byrå är färdigmålade.
All el är bytt och kompletterad.
Och kylskåpet är betalt och inställt i köket.

Stackars mamma är helt slut nu och behöver en välbehövlig kväll hemma.
Ikväll kommer E tillbaka och det blir nog inte så mycket gjort i lägenheten ett par kvällar. Systeryster och StorE ska lägga lite plattor i köket som kyl och frys kan stå på ikväll och jag ska slipa klart de sista väggarna i hallen, men det är nog allt.
Sen blir det vilodag torsdag och fredag, vilket mina grannar säkert uppskattar lika mycket.
Då ska jag ägna tid åt min gos istället och då kanske jag får in lite bilder här från lägenheten också.

söndag 7 september 2008

Kontorshänder

Oj, oj, oj, vilken helg.
Lördag: Först åkte tre bilar ner med stege, målaregrejer, picknickmatrial och en massa andra saker som är bra å ha när man renoverar. När allt var inplockat i lägenheten åkte min kloka far hem igen och lät oss tjejer fixa själva. Tillsammans med mor och systeryster började vi med ett ganska enkelt jobb: täcka golv. Sen tog vi det rummet som vi trodde var minst jobbigt att riva tapet i eftersom det är minst, nämligen hallen. Men jisses! Det tog en dag att riva allt. Det satt som...som....som...ja bara attans.
Söndag: Idag ökade arbetsstyrkan i form av snällaste morbror K som nu dragit ny el i alla ledningar och kompletterat med ett gäng vägguttag och en belysning ovanför diskbänken. Allt hann han med på en dag. Fantastiskt!! StorE har kommit hem efter en veckas jagande efter älg och han var inte helt ovillig att hjälpa till när skåpet där kylen stått skulle rivas.
Jag gör inte ett speciellt gott intryck på mina grannar just nu, men jag hoppas att de mest ljudliga jobben är över nu. Jag och mamma har fortsatt med att riva tapet i vardagsrummet idag. Det är mycket kvar att göra, men jag hoppas fortfarande att det är klart för inflyttning helgen den 20-21 sept. Mina stackars händer är inte riktigt vana vid detta sättet att arbeta. Fick en blåsa mitt i handen igår och idag har det liksom blivit en blåsa i blåsan. Aj.

Dagens applåd går till StorE som inte bara skjutit sin första älg utan även sin andra under veckan i dom norrländska skogarna. Stort grattis. Vi applåderar även morbror K för en strålande insatts idag, trots en värkande rygg. (förmodligen början till diskbråck!) Men för min morbror existerar inte ordet nej när någon ber om hjälp. Om han så skulle bli påkörd av ett tåg så skulle han inte klaga.

Nu ska jag nog lägga min trötta kropp i sängen och bara vila.