Bitterfitta, jag?

Dagens boktips.
Jag läser just nu Maria Svelands bok Bitterfitta och jag känner igen mig i massor av det hon skriver. Har bara läst 53 sidor än, men jag har hittills gillat det jag läst.

Handlar om Sara snart 30 år som är trött. Trött på man, barn och sitt inrutade liv där hon får ta det mesta ansvaret själv. Det leder till att hon känner sig tvungen att bara få komma bort en vecka och bara sova. Hon gör verklighet av önskan och väljer Teneriffa.

Vill dela med mig av något av det jag läst hittills och fann det här som verkligen är så rätt.

"Inte så konstigt ändå att jag sitter här på Teneriffa och inte kan hejda mina bitterfittiga tankar. Mina nattsvarta iakttagelser. Jag kan helt enkelt inte blunda längre och det är väl det som gör mig till en bitterfitta? Jag vet för mycket. Jag vet att kvinnor oftast blomstrar när den första smärtan efter skilsmässan lagt sig, medan männen plötsligt upptäcker hur ensamma de är. Hur dålig relation till barnen de har, hur få vänner de har, eftersom det är frun som tagit hand om barnen och vännerna och släktingarna medan han jobbade och gjorde karriär.
Mäns överordning kostar även för dem själva.
Bakom varje framgångsrik man står en kvinna med trötta ben och migrän. Och bakom varje framgångsrik kvinna finns en skilsmässa."

Ikväll blev det ett spontant besök hos Sabina. Skönt att inte vara ensam. Mot min vilja ;-) fixade hon en profil åt mig på en sån där dateing sida. Det var ändå ganska roligt. Men jag har ingen förhoppning om att träffa någon där eller nu. Tack ändå Sabina för att du peppar och stöttar.

Nu ska jag sussa så jag orkar med morgondagen också.

Passar på att önska er ett gott slut på det här knäppa året som gått och jag hoppas verkligen att nästa år blir ett bättre år. Utan skilsmässor, finanskriser, svält och krig.

Allt flyter

Ikväll har jag varit på bio. Först en dag på jobbet och sen bio med Systeryster, StorE, mor och far. Såg, som ni kanske förstår, Allt flyter. regi Måns Herngren. En mycket bra film så om ni sitter där och funderar på att se den så kan jag varmt rekomendera den. Boka biljetterna redan idag vettja.

Å jag säger bara Jonas Inde. Vilken tur att han inte dog den där dagen då han var less och bara kunde tänka; "hoppa, hoppa, hoppa", eller vad man nu tänker om man ville avsluta livet lite tidigare.
Tycker han gjorde helt rätt när han bröt upp från Killing gänget. Inget ont om dom, men han är väldigt bra som "riktig" skådis. (Iaf om jag får säga vad jag tycker. Jag är ju ingen riktig kritiker)

Så har ni bokat biljetter än? Nämen seså, gör det nu.

Deppig och uttråkad

Å gissa vad jag gör då. Jag äter. Suck.

Jag vill hångla. Jag vill känna mig omtyckt. Men jag vill inte ha något förhållande. Jag är inte redo för det. Jag är inte klar med alla känslor än. För vissa gick 13 år över på två veckor. Hur lång tid ska det ta för mig. En hel evighet eller. Och hur går det egentligen till när man träffar någon ny. Kanske jag också skulle boka in mig på en golfhelg. Det verkar funka.

Vi är bara vänner. Ja eller hur! Hrmpf!

Å vad är det med killar, män, karlar, pojkar....egentligen.
Om en kille visar lite intresse och låt oss säga att han gör det mot mig. Vi bara låtsas alltså. Och så säger jag, Nja hörrödu, jag är din vän, inte mer. Om den här killen verkligen är intresserad och verkligen vill träffas och kan tänka sig att börja på kompisstadiet med en kopp te, varför vill han inte det sen iaf då? Jag fattar inte. Om man är intresserad av någon och denne någon säger, Nja hörrödu, jag är din vän, vill man ändå inte se om man kan charma denne person och se om det funkar?

Nä det händer ju inte i verkligheten, bara på film. Och egentligen vill jag inte att han ska det...om det hände på riktigt alltså. Men nu låtsas jag ju bara.

Låter helt knäppt och jag vet inte varför jag skriver egentligen. Jag är bara så less och uttråkad. Vill bara bli lite omtyckt.

Å vem ska man pussa på vid tolvslaget i år? Blä. Om jag inte gillat nyår tidigare så hatar jag det nog i år. Kanske det känns mer lockande att ta mitt bubbel och ett paket cigg (ja usch ja, ibland händer det att jag röker. Något T avskyr, men nu får jag ju göra som jag vill för nu är jag ensam TJOHOO, blä) och bara sitta här under min korkek och tycka ännu mer synd om mig själv. Men det mår jag ju troligen inte bättre av.

Å så äter jag en massa onyttigt istället för mat. Jag är snart 16 kg tyngre igen. Blä, blä, blä...En riktigt snygg förebild för alla som kämpar med Viktväktarna. "Ja, jag är såååå präktig för jag tänker på vad jag äter...blablabla...ja eller hur! Vem försöker jag lura egentligen.

Nä nu går jag och lägger mig och hoppas att lite Dirty dancing i sängen kan pigga upp. Och då pratar jag om filmen Dirty dancing, inget annat. Och jag kan ju drömma om att det som händer i hollywood filmerna händer i verkligheten. Det kommer såklart aldrig hända.

Kamera

Jag har fått en digital kamera!! Inte av tomten utan av min allra käraste syster. Och fått kanske är fel ord, men jag får iaf låna den på obestämd tid. Tack snälla rara underbara systeryster. Så nu, gott folk, ska jag visa er lite bilder från gårdagens trevliga tjej-fnitter-champagne-fonduemiddag.

Mari kom med den briljanta ideén någon dag i november att vi borde passa på att träffas nu när Carro skulle komma hem till Sverige och fira jul från sitt nya hemland. Och eftersom jag flyttat och inte hade E denna helg passade det ju bra att bjuda in till tjejmys hos mig.



Carro kom med riktigt god champagne levererad enda från Schweiz. En fantastiskt god Moët som hade små små Swarovski stenar instansade i flaskan. Kan dom vara värda något? Vill inte kasta flaskan för den var så fin, men var ska den nu stå?



Poff sa det så var flaskan öppnad.

Sen blev det smarrig buljongfondue. Temat för kvällen var "något-att-äta-som-vi-aldrig-äter-med-våra-barn-(och deras män)-för-det-är-för-jobbigt".



Vi tackar Monica för förslaget.



Vi tackar samma person för ideén till efterrätten, chokladfontän. Himlans vad gott det var att doppa frukt och mashmellows i varm smält choklad. Men oj vad mätt jag var sen.

Å ganska sent blev det för fyra fnittriga tjejer som inte setts på ett tag.



Bakgrunden till vår vännskap är att vi gick gymnasiet ihop för hundra år sen, men det känns som igår så fort vi ses. Det är så härligt med vänner som dessa, inga krav inga måsten och man får älta hur tragisk man känner sig. Dom lyssnar och förstår att livet känns hopplöst.

Känner mig seg idag. Beror på för lite sömn och för mycket av livets godaste dryck. Men jag är ensam och får göra vad jag vill idag så det blir nog en dag i soffan. Ska bara gå ett varv med dammsugaren först och dra på mig varma kläder för en promenad i den kyliga soliga decembereftermiddagen.

Vad har ni haft för er?

Utmärkelse från Duracellmamman

“Denne bloggen investerer i och tror på närhet -närhet i rum, tid och forhold!
Disse bloggerne er usedvanlig sjarmerende og söte og föremålet er att finne og att vare vänner. De er icke opptatt av utmerkelser og selvhävdelse. Vår håp er at når båndene på disse utmerkelser er kuttet vill ena mere vänskap fortplante sig. Var venlig och giv lite extra oppmerksamhet till disse. Giv denne utmerkelse till åtta bloggare och inkludera texten i deras utmärkelse”

Och dessa vackra ord skrevs på Duracellmammans blogg:

CiCCi: En gammal gymnasieklasskamrat som jag återfann här ute i bloggosfären! Skriver av sig om hennes skilsmässa, sätter ord på så många både härliga och jobbiga känslor som jag kan identifiera mig! En underbar mamma, väninna, syster, dotter m.m som bjuder på sig själv! Jätte kul att vi hittade varandra här ute, efter så många år… för trots allt var det ju under Dinosauriernas tid som vi gick på Gymnasiet där upp i Malung!

Så nu ska alltså jag nominera åtta som jag vill ge vidare denna award. Jag har inte åtta underbara bloggare som jag följer, men det får bli några iaf och några som ännu inte skaffat sig en blogg.

Sabina: Alltid överst på min bloggar-jag-gillar-att-läsa lista. En fantastisk kvinna. Har alltid tid över till mig och mina knasiga tankar. Vad vore min vardag utan dig? Lika trist som en godispåse utan godis. Du är helt enkelt godiset i mitt liv.

Monica: Min rara vän och mentor. Vi var kombos under gymnasitiden i Malung. Har alltid en axel att låna ut när jag jag känner mig nere. Hon har ett skratt som smittar av sig och alla våra samtal slutar med att jag ler.

Duracellmamman: Kan inte låta bli och ge denna tillbaka till dig. Är glad att vi så många år från varann ändå har så mycket att prata om fortfarande. Så mycket gemensamt. Detta är kvinnan med en klocka som har fler timmar än någon annan. Har haft en lite trasligt tid i sitt liv, men nu ler lyckans stjärna mot dig.

Systeryster: Lillstrumpas bästa vän och allra käraste syster. Min klippa, mitt ljus i mörkret, min vind under mina vingar och min förebild. (Saknar för tillfället blogg, men jag tror det är på G.)

Två till som saknar blogg men som borde skaffa som nu få en utmärkelse av mig för att dom finns där när en vän i nöd behöver:
Mari: Även denna bekantskapen från Malungstiden. Trots ungefär 40 mil mellan oss känns vi närmare nu än någonsin. Allas vår mammaMari.
Carro: Ännu en tjej från gymnasietiden som nu bor i fondueland Schweiz. Alldeles för långt från lilla mig om jag får tycka, men trots detta avstånd så håller vi kontakten. Tänk vilken bra uppfinning internet är. Borde verkligen skaffa sig en blogg så jag kan hålla koll på dig.

Vi väntar på tomten och tindrar med ögonen...

Uppesittarkväll

Har aldrig haft så lite å göra och så mycket tid till annat än städning och pyntning dagen innan julafton. Känns skönt.

Igår fick tomtarna komma fram ur alla lådor och jag tror dom var lite osäkra på om dom hamnat rätt. Jag fick övertyga dom om att det var helt rätt. Det är här ni bor nu kära tomtar och änglar. Min nyinköpta låtsasgran är på plats också. Hade mina tvivel på att verkligen få plats med den, men det funkar. Tror jag har åtminstonde den här gatans snyggaste och absolut vackraste gran. Åter igen, hade jag en kamera hade ni fått se, men nu har jag inte det så ni får tro på mitt ord.

Så idag har det inte varit så mycket att pyssla med. Har bakat vört bröd som blev helt misslyckat. Är inte alls nöjd, men jag hoppas fåglarna tycker om det. Sen blev det en matjessilltårta som vi ska äta imorgon. Hopaps den blir godare. Skinka har jag gjort också. Det är bara jag som äter så det är ju ganska onödigt egentligen, men det jag inte äter nu kan ju frysas in och användas till paj t ex. Har hunnit med en springtur medan mor lånade med E till affären. Kanske någon skulle köpa en lite julklapp....hoppas...

Nu sitter vi här framför tvn och har faktiskt ett par Bingolotter. Har inte spelat sen Leif loket Olsson var programledare och det är ju typ hundra år sen. Får se om jag fattar hur man gör.

Hoppas ni har en trevlig kväll.

Rimmarstuga

Fjärde ljuset brinner och jag äter en pepparkaka.
Och innan jul ska jag även hinna benen raka.

E har varit och lekt hos kamrat.
Jag har städaat och handlat lite julig mat.

Nu sitter jag med datorn i knät och surfar samtidigt som jag tittar på filmen "Heartbreak hotell".
Har ont i armbågarna, kanske dom fått en smäll.

Något som liknar snö faller ner från skyn.
Iallafall här i den lilla byn.

Men imorgon är det nog ett minne blått.
Kvar är bara slask och grått.

Jag önskar jag hade tid att rimma på paketen.
Men innan jag klurat ut något riktigt bra att skriva smäller nyårsraketen.

Det här blev inge vidare inlägg.
Tror ni fortfarande på tomten och hans vita skägg?

Nu är reklamen snart slut och filmen fortsätter.
Sen är det sömn som gäller och drömmar om smarriga efterrätter.

Å jisses det här låter verkligen inge vidare, uppriktigt sagt väldigt illa.
Men jag är ingen skald eller poet från Målilla.

Vet inte hur man rundar av och slutar på ett snyggt sätt.
Jag lovar det här är inte alls lätt.

Men nu sätter jag stopp och hoppas ni vill komma tillbaka.
Slut är även min pepparkaka.

Pyssligt

Idag började vi morgonen klockan sju med en stunds mys i sängen. Hela för middagen var sen ganska lugn. Garnerade peppishuset så nu är det färdigt.

Sen for vi iväg till Sabina för leverans av julgodiset. Var där en jätte kortis och hade gärna stannat längre, men det stog ishockeyskolan på schemat så det var bara å bege sig in i kylskåpet. Fick sällskap av mor och far. E är så duktig på skridskor nu för tiden. Tänk att han bara tränat ett år och är redan mycket bättre än jag.

Efter hockeyn for vi vidare hem till mor och far. Systeryster (med mosters lilla darling som fortfarande inte kommit ut, och som gärna får vänta tills det verkligen är dax, 26 jan, å vad jag längtar) var där och hade redan tjuvstartat med pysslandet. Hela eftermiddagen blev det ett julpysslande utan dess like. Smällkarameller, juldisktrasor, änglar, julgransmattor, tomtenissor och lite mer. Och så förståss en massa härlig julmusik.

Nu ligger E och sover och jag sitter i soffan och tittar på Love acutally. Men snart är det dags att somna. Imorgon är en ny dag. Börjar dagen med tvättstugan, sen vet jag inte riktigt. Skulle vilja städa och pynta med alla tomtarna och granen. Vi får se om E går med på det.

Men som en väldigt vis liten Nalle vid namn Puh sagt:
"Om du alltid säger "vi får se" händer det aldrig någonsin någonting."

En inte så konstig kväll

Efter middagen åkte jag och E till Es farfar och W. En trevlig kväll och det kändes heller inte så konstigt. Bara lite. Ville så gärna ge en liten julgåva till dom och samtidigt tacka för i höstas när farfar hjälpte mig med lite verktyg och snickeri. En kopp te, en bulle och lite uppdatering om det nya livet, inge konstigt alls.

När vi kom hem och E lagt sig gjorde jag Rockyroad. Ännu ett recept ur boken A piece of cake av Leila Lindholm. Ska själv inte mumsa i mig allt godiset. Sötaste Sabina och hennes mamma har beställt och jag hoppas dom blir lika nöjda som jag är.
Önskar jag hade en kamera så skulle jag visa er delikateserna. (Om jag säger det tillräckligt ofta kanske tomten förstår hur mycket jag verkligen vill ha en kamera.)

Men nu är det dags för kudden.

Åååå

Sitter och tittar på Titanic.

Jag säger bara ååååååå. Himmel vad bra den är, vad snygg han är, vad vacker hon är, vad roligt dom har (en stund iaf)...

Julstämning

Nu har jag fått mig en rejäl dos julstämning.

Idag har jag hunnit med ett besök på Sigtuna julmarknad och ett besök i Adolf Fredriks kyrka och lyssnat på alldeles underbar luciakonsert framförd av Engelbrekts Motettkör och Adolf Fredriks ungdomskör. Så vackert att jag hade gåshud under hela den timmen konserten varade. Helt underbart fantastiskt.

Sigtuna julmarknad var så mysig som den brukar vara. Ruggigt, snöfritt och trångt till tusen, men ååå så mysigt.

Det innebär att jag alltså hunnit med två julkonserter denna december och båda var i kyrklig regi. Känner mig nästan lite präktig.

Imorgon efter jobbet blir det ett besök på shoppingcentret Stinsen för ett sista försök att bli klar med julklappshandlingen. Det ser lovande ut.

Besök

Gissa vem jag har haft på besök idag....

E sov hos mig i natt och vi började morgonen (06.00) med att ligga i min säng och kolla på Julens hjältar, adventskalendern 1999.



En favorit bland julkalendrar och det kändes som ett självklart inköp när jag hittade den på dvd för ett par år sen.

Vi låg där och myste i sängen och åt lussebullar och pepparkakor. Hade tvättstugan samtidigt så det blev en del avbrott, men mysigt var det iaf emellanåt.

Sen var det dags för det traditionella pepparkakshusbaket. E tröttna tyvärr ganska snart, men klara blev vi iaf. En plåt med brända granar blev det som fick göras om, men resten av delarna gick bra vid första försöket och allt är nu ihoplimmat med smält socker.

Sen ville E cykla. Jag gick i rask takt och det blev nog en promenad i en timme ungefär. Sen satt en frusen liten kille i mitt knä och värmde sina kalla händer.

T ringde och frågade om han kunde hämta E och jag sa att det var ok.

Så T kom hit på besök och jag bjöd på lussebullar och pepparkakor och det var helt ok. Helt ok, inga konstigheter alls. Kändes som en vän som kom på besök. Dessutom fick E stanna en natt till. Det var T som undrade om det var ok, och jag säger ju inte nej till alla tillfällen att få ha min gos hos mig. Iaf om jag inte har annat inplanerat såklart.

Så nu ligger han och sover i sin säng och jag funderar starkt på att göra det jag med, men i min egna säng förståss. Nu utan lussebulls smulor.

Var är snön?

Idag fick jag ett mms av snälla ex kollegan PA. En bild tagen från bilen nånstans i Mora. Där var snön.

Jag är så rackarns trött på det här regnande, gråa, trista och alldeles, alldeles tråkiga vädret.

Jag vill åka utomlands. Jag vill åka till värmen, lata dagar vid poolen. Men om man åker själv, vad gör man då på kvällen? Man kan ju inte åka själv för då blir det ju lika tråkigt på kvällarna som här hemma när jag är ensam. Varmare, men lika tråkigt. Och skulle man visa sig ute efter att solen gått ner blir man väl våldtagen, eller?

Men först vill jag ha lite snö. Typ från nu till Mars. Snö och ett par minusgrader. Mmmmm lovely.

2:a advent

Idag har jag haft en stor del av släkten över på glöggkalas. Bjöd inte bara på glögg. Det blev knäck, peppisar, saffransbröd, kolakakor, minidammsugare osv. Tror ingen gick härifrån och var hungrig. Nästan alla kunde komma och det var så trevligt att ha hela lägenheten full av härliga människor.

Sitter och tar igen mig i soffan. Har precis hällt upp en sista kopp glögg och äter en saftig bit saffransbulle. Samtidigt gråter barnen hos grannen och jag kan som vanligt inte låta bli och undra. Hur är det där inne egentligen. Hur mår dom? Två nätter i rad har jag hört bråk därinne. Natten till idag vakna jag halv tre av gräl som sluta med att någon rusa ut ur lägenheten och smällde upp dörren mot min dörr. Sen ner för trapporna och ut. Sen tystnad. Tillslut somnade jag om.

Jag vet faktiskt inte vad jag ska göra. Hur mycket ska man lägga sig i? Ska jag fortsätta och lägga kudden på huvudet och lotsas (stavas det så?) som att jag är helt döv.
Det är ju snart jul. Tänk alla barn som far illa så här års. Usch. Å tänk vad bra jag har det. Har verkligen haft en riktigt bra uppväxt. Inga tragiska jular här inte.

Nån som kan ge mig ett tips? Vända ryggen till eller lägga mig i? Och hur gör man isåfall, om jag ska lägga mig i?

Utmärkelse och årets bloggare nominerad

Wow. Det känns nästan som om jag har fått beskedet att jag är med och slåss om en Grammis, Guldbagge eller självaste Diamantbollen.

Först och främst, jag har fått en utmärkelse hos Sabina. Tack gumman, det värmde.



Sen ska jag skicka den vidare till sju bloggare, och följande får utmärkelsen:

1. Det Mörka Hotet: För att det känns som att man läser en riktigt bra bok varje gång det finns ett nytt inlägg.
2. Duracellmamman: För en öppen och hjärtlig blogg där man kan känna igen sig om man är tokig i att baka, precis som jag är.
3. Monica: Egentligen hela familjens blogg, men det är mest Monica som skriver. Och när hon väl skriver är det mest om hennes underbara söta rara barn. Alltid lika kul och läsa om hur ni har det.
4. Jill: För en välskriven blogg som är snygg och trevlig att besöka.
5. Lova: För alla fina bilder Lova tar och för att hon skriver precis som det är. Inget är för konstigt, allt är tillåtet.
6. Nennegumman: En bra blogg som är värd en utmärkelse. Tyvärr inte uppdaterad på ett tag, men när det skrivs så är det en blandning av mode, hästar och uppdatering om den lilla sonens framfart. Många fantastiska bilder.
7. Sabina: Kan inte låta bli och skicka en utmärkelse tillbaka till min snälla vackra och snyggaste Sabina. Din blogg är helt enkelt bäst! Du är bäst!

Regler:
1. De som mottagit awarden ska lägga upp en bild på den.
2. Länka till den bloggen du fick den ifrån
3. Ge den vidare till sju andra bloggare & länka till deras sidor.
4. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så de vet att de fått awarden

Och inte nog med det.
Jag är nominerad till årets blogg hos Mimmi.
Får tacka Sabina för det med. Det är bara så coolt ju.
Så gå gärna dit och rösta om ni gillar min blogg eller rösta på någon annan av era favoriter.