En dag med många känslor

Idag följde jag (och många andra) Emelie en bit på hennes sista resa. Det tog lång tid för mig att bestämma mig, men tillslut (efter ett samtal med min kloka mamma) begav jag mig till Skepptuna för att närvara på Emelies begravning. Jag och Vanessa.

Vädret var grått och lite vårkyligt. Lite regnstänk på rutan när jag var påväg. Vägar jag åkt på så många gånger när jag bodde där ute. Så mycket känslor. Att sitta där i kyrkan med en sprattlig nio månaders bäbis som inte förstår sin mammas våta kinder, det är lite udda. Och att bära världens sötaste Vanessa i min famn fram till kistan och lägga ner en ros från mig och en ros från Erik och viska ett par sista ord till Emelie, det är overkligt. Bara 21 år.

Det var en väldigt fin begravning. Hon hade själv skrivit ner hur hon ville att det skulle vara. Vilka sånger, vilka psalmer. Jag tror säkert att det blev som hon önskade. Och till tonerna till R.Kelly The world´s greatest bars kistan ut till en väntande bil som skulle föra henne till hennes sista önskan. Och sen få krama om hennes mamma. Fina varma mamma Kerstin.

Hur ont det än gör hos dom som är kvar så har inte Emelie ont mer. Nu får hon äntligen vila.

Väl hemma igen kändes det skönt att byta om och gå ut. Tog en lång promenad. Vädret skiftade mellan sol och gråa moln, men det var skönt att få lite ny luft i lungorna. Gråta lite och fundera över det korta liv som vi har. Och plocka lite fina vitsippor som äntligen letat sig upp ur det gråa torra gräset. Le lite åt att det äntligen börjar likna vår.

Mötte en häst som aldrig tidigare sett en barnvagn och han ryggade lite. Ville inte riktigt fortsätta gå förrän jag hade passerat. Stannade till och pratade med ryttaren och fick skratta lite åt hans nyfikenhet över barnvagnen.

Livet är kort mina vänner. Lite för kort för vissa. Ta hand om och säg till era när och kära att dom är viktiga och älskade. Och njut mer av livet.

Akuten by night

Så här är det. Min stora gos Erik har alltid ont i sin mage. Känns inte som det spelar nån roll vad han äter, dricker eller gör, ont i magen får han. Och klump i halsen. Vi har varit till dr Mattias en gång. Han klämde på magen och frågade hur bajset såg ut. Inga fel sa han å bad oss återkomma om det inte går över.

Idag bestämde jag mig för att imorgon är det dags att ringa och vara jobbig mamma och tvinga dom göra mer än bara klämma på magen. För den här helgen har varit något utöver det vanliga. Det har gjort ont nästan hela helgen. Och det har varit klump i halsen.

Ikväll när jag läste Kalle anka i hans säng blev det plötsligt akut ont. Ont i magen som sen satte sig i mellangärdet och revbenen och bröstet. Och tårar kom och svårt att andas blev det. Efter mycket om och men och ett samtal till min mor åkte jag tillslut in till akuten. Vanessa sover i sin säng och storasyster får rycka in som extra mamma när pappa Jörgen är i London. Helt fel helg att sitta på akuten. Men storasyster grejar det säkert galant.

Å nu har vi suttit här i väntrummet sen tjugo över tio och klockan närmar sig ett. Erik har somnat. Min stora gos.

Sitter och funderar på hur Filippa Reinfelt tänkte när hon tycker att det räcker med två läkare på en barnakut på kvällen. Vore det så farligt om läkarna fick en timme utan något att göra?? Å jag vet av erfarenhet att när dom ropar upp oss får vi ett rum och sen är det säkert två-tre timmar tills läkaren kommer. Blä för svensk akutvård.

Bara hoppas att det inte är nån fara med min stora gos. Och hoppas att jag kommer hem lagom tills Vanessa vill ha sin välling. Sen blir det en lååååång dag imorgon.

Sov så gott

Jag minns det som igår, dagen då du första gången knackade på vår dörr. Erik var bara två månader och jag bar honom i min famn.
- Hej, vill ni köpa majblommor?
Det var därför du kom hem till oss i det gula huset på landet.
Du var tio då och blev alldeles kär i min lilla Erik Glad och full av energi.

Erik började på dagis och det var din mamma som tog så väl hand om honom. Han älskade att gå dit och han älskade att leka med dig. Någon gång följde han t om hem till er när det körde ihop sig och vi inte hann till dagis.Han såg upp mot dig. Vi gick hem till er ibland för att du skulle lära honom allt om gitarr och om tennis. Han frågade nästan varje dag om vi kunde gå till er. Och du tog emot honom. Som en storasyster.

Åren gick. Du började gymnasiet och jag flyttade ifrån det gula huset på landet. Vi skulle ju ses, men det blev aldrig av. Fick höra att du mådde dåligt och vi hördes ett par gånger. Sa att jag ville hjälpa dig, men det var inte tillräckligt.

Och idag läser jag i den lokala tidningen att du inte längre finns. Varför? Sitter med tårar och tusen frågor. Mina tankar går till din mamma, din familj. Önskar jag kunde göra något.

Sov gott lilla Emelie. Sov så gott.

OMG

Herregud, hur knäpp och oklok får man bli. Ligger här i sängen med ångest och ont i magen.

Först är man fröken duktig och går ner ungefär 4kg och sen äter jag så det känns som dom fyra veckorna var förgäves.

Visst har jag unnat mig. Jag har druckit vin, ätit onyttigt och låtit mig göra det också, i måttlig mängd. Men ikväll gick det fullständigt överstyr.

Så jag mår illa. Uscha. Nu är det bara att hoppas att jag kan somna och så tar vi nya tag imorgon. Gymmet och sen äta med måtta. Ok?
Bra då säger vi så. God natt.

I brevlådan

Se vad jag fick i brevlådan igår

Tänk vad lite fond kan få hjärtat att le. Tack allra käraste syster. Love you.

Vårtecken

Tussilago
Motorcykel
Krokus
Snödroppar
Fjäril
Använda insektsnätet på barnvagnen
Flugor
Sol i ögonen när man ska kolla på tv på kvällen

Gumman Tö jobbar på så fort hon kan med att få bort all snö som ligger. Lite mer värme så ska ni se att det försvinner till midsommar. Gooooooo Våååren!!

Påsken 2013

Så var det då annandag påsk och bara några timmar kvar av påsken 2013. Det har varit en väldigt avkopplande helg. Dock har den blandats av ilska, tårar, hopp, förtvivlan, smärta och oro. Precis som Jesus sista dagar. Det finns nog en mening med att min älskade vän Sabina får genomlida all helvetes smärta och prövningar. Varför får hon annars det?? Har bara inte kommit på än varför.

Har varit hos mor och far på påskafton med systeryster och hennes familj.

Sötaste påskgubben och påskgumman

Där bidde det traditionell påsklunch, påskäggsletande i trädgården, påsktårta, påskmiddag med lamm och en massa påskgodis. Och min lilla gos E kom han också. Så perfekt.

Sen blev det träff med Js familj idag med god mat och t om lite bubbel. Mumsfilibabba.

Och nej, jag har inte vågat väga mig idag. Känns som det har blivit mer än nödvändigt av det goda onyttiga. Men jag har tillåtit mig att njuta extra och jag ångrar mig inte. Inte en sekund. Men nu får det bli lite ordning och reda igen. På`t igen. Väger mig imorgon. Tar tjuren vid horna då istället.
Har även  varit duktig och passat på att jag åka till gymmet nu när pappan varit hemma. Två ggr vattenträning, i fredags och idag. Jag och typ 15 tanter. Idag var det en instruktör som spelade 60-tals musik, men inte med original artisterna utan det lät mer som nån Thailändskt försök till att sjunga på engelska. Och instruktören visslade när hon andades ut. Så idag önskade jag att jag hade med mig nån som jag kunde skratta lite med.

Men nu lägger vi denna helg bakom oss och blickar framåt. 7 kg till 25 maj. Tror ni det kan funka eller?? Kanske man kan få hjälp med lite barnvaktande denna vecka då det är påsklov...kanske...