onsdag 14 augusti 2013

Då kör vi...igen

Dag ett
Alltid starta på en måndag. Skiter det sig första dagen får man börja om måndagen efter. Så funkar det i min hjärna iaf. Och det sket sig såklart.
Dagen började bra med en lång promenad på ungefär en timme och tjugo minuter. Åt ordentlig och nyttig frukost, frukt, lunch blev en sallad och middagen blev spaghetti och köttfärssås. Sa nej till fika trots att det var ett fat fyllt med bara sånt jag gillar. Som tur var hann jag inte stanna på fika annars hade det varit svårt. So far so good. Sen skulle jag träffa tre tjejer och snacka resa vi ska göra. Där bjöds det på chokladkladdkaka, grädde och te. Jag är ju inte så svårövertalad och sen satt jag där och åt inte bara en liten bit, inte två utan tre små bitar och självklart med grädde. Ja så egentligen kanske det var en stor bit, eller normal i mina ögon. Attans!

Dag två
Nä du fröken, inte denna gång, denna gång kör vi vidare dagen efter. BASTA!!
Så efter ha lämnat Erik vid hockeyn och han kommit på att inneträningsskorna blivit kvar hemma bestämde jag mig för att gå till Märsta och tillbaka. Solen sken ju. Dock hade jag satt på mig årets mest värdelösa strumpor så väl hemma igen hade jag stora fina blåsor under fötterna, på typ trampdynorna. AJ. Strumporna var sååååå utnötta och ligger nu i soporna. Måste köpa nya. Strumpor alltså. Mötte ett fyllo som såg riktigt ruskig ut och gjorde mig rädd också, men som tur var vinglade han vidare.
Hursomhelst, på em smög sig sockersuget på. På med kläder, skor och Vanessa i barnvagnen och till lekparken bar det av.

Sockersuget lugnades något, men återkom efter middagen. Fram med en honungsmelon. Erik ville ha popcorn och jag sa....nej! Till mig själv alltså. Han fick poppa.
Nöjd med dagen la jag mig och somnade gott.

Dag tre
Kände mig redan lite lättare i morse när jag vaknade. Inbillning såklart, men det kändes bra att vara riktigt hungrig och sugen på frukost. Körde till Eriks träning (han är på träningsläger denna vecka för hockeyn och han har såååå ont i sin lilla kropp av träningsvärk så i morse var han inte alls sugen, men det blev träning iaf, hård mamma som jag är) på morgonen och sen åkte jag till Solna C för att luncha med en gammal kollega. Ja alltså hon är yngre än jag men vi jobbar inte ihop längre...hursomhelst så bidde det en sallad och sen var jag sååååå sugen att på gammal vana gå och köpa något med choklad efteråt. Men jag stoppade mig själv. Som tur är, är hon också ute efter att må bra, äta rätt och träna så det var ju ganska lätt att säga nej till demonerna.
Nu ikväll vart jag såååååå sugen igen. Ensam hemma....hm...ingen som ser....hm...titta lite i kylen...nä inget gott där...nämen vad ser jag, lite honungsmelon kvar. Jodå frukt är godis. Hahahahaha vem försöker jag lura. Frukt är godis...hahaha, ja eller hur. NOT! Men det får duga.

Det är inte kilon jag egentligen är ute efter. Spelar ingen roll egentligen vad det står på vågen. Jag vill bara må bra, få på mig annat än kläder med resår i midjan, vara pigg, inte svettas lika lätt som jag gör nu och...och...må bra. Ett steg i taget...

3 kommentarer:

Sabina sa...

Bra jobbat finaste hjärtat. Vad är lite kladdkaka och som sagt det är inte kilona du vill åt, utan att må bra. Å det kommer du göra. Använd jeanse, dom är det INTE resår i.
Hejar på dig.
Skit med blåsorna. Tyckte faktiskt att jag såg dig när jag åkte till Väsby C igår, med Viktor. Typ vid plantagen, du gåendes då med V. Kan det ha varit så?? Hade du keps??
Puss å kraaaaaaaam

CiCCi sa...

Kan absolut varit jag. Svart keps alltid nästan. :-) puss å kram (jag lånar jeansen tills jag kommer i mina egna, är det ok?)

Sabina sa...

ABSOLUT!!!