Jag är sååå trött. Helt slut faktiskt. Vet egentligen inte vad det är för fel. Är det alla tankar som far omkring i hjärnan. Tror jag sover ordenligt, men jag är fullständigt slut. Det gör mig till en sån usel mamma som bara suckar och tjatar.
NU har vi bestämt ikväll att jag ska sluta tjata. Han vet ju att väskan ska packas och packas upp, läxan ska göras, pyamas ska på och av, tänder ska borstas, kläder ska väljas och sättas på...så varför tjatar jag. Jag är trött på att höra min röst och jag misstänker att E är det också. J är less på våra strider och tonåringen likaså.
Jag tror att om jag bara får två dagar i vecka till träning och får äta lite bättre mat och slutar oroa mig för allt och kan slappna av och kanske köpa nåt fint till mig själv och inte har så ont i nacke, bröstrygg och arm hela tiden så kanske jag blir pigg igen.
Jag vill inte vara trött längre...
2 kommentarer:
Åh Cicci, det där är så mänskligt att känna så! Men du behöver inte alls känna dig som en dålig mamma.
Det jag tror att vi mammor ofta gör är att vi hamnar i den där sitsen då vi har koll på allt. Allt som ska fixas och organiseras....det är i alla fall väldigt vanligt.
Eller "hamnar" förresten....vi sätter oss själva i den sitsen mer eller mindre och det är också så mänskligt.
Men om man bara tillåter sig lite att släppa på kontrollen (och tjatet på sånt som är självklart) så märker man oftast att det blir gjort i alla fall.
I den bästa av världar är det i alla fall så.
E vet ju precis som du skriver att det ska bli gjort....strunta i att tjata på honom en tid. Vad är det värsta som kan hända? Att inte läxan blir gjord i tid? Fine! Då får han ta det....ingen lärare i världen blir galen för det, men han får känna att det är ju inte så kul.
Sen är det viktigt att man ibland får ägna lite tid till sig själv...precis som du skriver. Försök och gör det och "låna ut" barnen någon gång och ta med kärleken ut på något mysigt ställe med god mat och tända ljus!
Sånt behövs i vardagen ibland.
Massor av varma kramar till dig från mig.
// Lisbeth
Oj vilke lång och härlig kommentar. :-) Blev så glad över den. Jag ska verkligen jobba på det att släppa på kontroll och tjat. Det blir ju som det blir tillslut och jag tror inte att världen går under om han inte går rätt klädd eller har med sig rätt grejer till skolan. Se så vuxen jag blivit bara sedan du kommenterade. :-) å jag behöver inte låna ut E så ofta eftersom han bara är hos mig varannan vecka, men ibland vill han ju själv bli utlånad å då får man passa på. Massor med varma kramar tillbaka till dig Londongirl
Skicka en kommentar