Utmanad och utmattad

Jag har blivit utmanad av Duracellmamman. Så här står det i instruktionerna:
1, Svara på alla frågorna.
2, Utmana i din tur fyra andra bloggare, hänvisa till din egen.
3, Lämna en kommentar hos utmanaren, så snart utmaningen är antagen.

Nu ska vi se om jag lyckas med det här å svara på frågorna. Är ju inte så van, som vissa vet...

:Vilken mat äter du ofta?

Oftast näringsrik mat med grönsaker till. Då är det extra gott att äta lite onyttigt ibland.

:När du är på kalas, är du den personen som sitter eller hjälper du till att duka av?

Helt beronde på sällskapet förståss, men jag är nog en som oftast hjälper till. Vet ju själv hur mycket arbete det oftast ligger bakom en middag så kan jag hjälpa till så gör jag det.

:Var sitter du helst när du bloggar?

Vid datorn! ;-) Just nu hos mor och far, men helst så skulle jag nog sitta på typ Bali med fötterna i vattnet och solen i mitt ansikte.

:Köper du ofta Triss?

Älskar lotter! Har köpt lotter sen jag var en liten tös. Vann mycket när jag var liten dessutom. Men väntar på den riktigt stora vinsten fortfarande.

:Vilket land eller stad har varit din bästa semester?

Hm...vet inte. Land får jag nog säga Grekland. Har bara varit på Rhodos en gång, men det är ju nästan Grekland. Det var en bra semester. Men bästa semestern var nog ändå i somras på Gotland. Sol varje dag och med ett mycket bra sällskap, min son, mor, systeryster och StorE.

:Vilken kanal tittar du mest på?

Hm (igen)... Det är nog femman tror jag.

I min tur utmanar jag Monica, Sabina, Nennegumman och...och...nä det får bli tre iaf.

Å nu som avslutning, lite bilder från lägenheten.


Es rum.


Hallen


Mitt rum.


Resten av vardagsrum och balkongdörr ut till den inglasade balkongen.


Köket

Just nu ser det ut som en lastbil med möbler från IKEA har landat i alla rum, vilket det har, så nu är det rörigt med stort R. Men när det blir klart kommer fler bilder. Lovar!

Nu ska jag sova så jag orkar med flytten imorgon. Trevlig helg!

Han är så söt när han sover

Nu ligger han där och sussar sött i vår bäddsoffa. Min söta lilla prins. Å idag gick det riktigt bra och natta honom. Inga större protester. Å vad jag älskar honom. Jag gör verkligen allt för honom. Han tycker dock att jag borde bli lite mer busig. Som pappa och Helena. Jisses. Jag är ju busig och lajbans ju. Eller? Jag ska verkligen bli mer busig. Ha tid för fotboll och lek. Det blir bättre snart gubben min. Snart, när allt är på sin plats, då ska jag inte bara vara trygg och gosig. Då ska jag bli busig också.

T var här och lämna och jag känner att den här helgen blir jobbig. Det var så svårt att se honom ikväll. Kan inte fatta det fortfarande. Kan verkligen inte få in det i mitt lilla huvud. Jag vet, jag vet, vi hade det inte bra. Vi hade för mycket för oss och hade för lite tid till varann. Vi blev inte vi, det blev jag och du. En kamp om att finna tid till egna intressen. Golf och vänner. Jag vet att det här troligen blir bäst för oss båda och även kanske för E. Det blir mer kvalité än kvantité. Och även om T varit ego, otacksam och negativ väldigt ofta så saknar jag den där killen jag blev kär i. Saknar det vi hade när vi hade det bra. Jag önskar att det gick över lika snabbt som det gjort för honom.

I helgen är det något jobbigt jag måste ta mig igenom. Vill inte, samtidigt som jag vill.

Och jag kommer att klara det!

Sen har jag massor av skoj att se fram emot.
Men mer om det en annan dag.
Nu ska jag krypa ner i sängen, till han jag älskar mest på hela jorden.

Klockan fem på morgonen

Dimman låg tjock över ängar och åkrar när klockan ringde i mitt lilla rum hos mor och far. Jag for iväg till lägenheten för en sista finputsning. Gäsp.

Ikväll åker täckpappen bort.

Å snart kommer det bilder.

Sicken helg

Oj vad intensiv den här helgen blev. Får se om jag kan få ner allt och så får vi se om ni orkar läsa enda till slutet. Extra roligt hade det ju varit om jag kunde visa lite bilder, men kameran ligger i lägenheten, så det får bli en annan dag.

Fredag kväll blev det en tur till lägenheten efter middagen för att spackla mitt rum och måla. Mor följde såklart med. T ringde och berätta att Es utslag bara blivit värre. Sa åt honom att ringa vårdguiden och kolla och sen se om dom kunde åka till närakuten rean på kvällen. Senare ringde han och sa att dom fått en tid och att E fått fel pencillin förra söndagen. Den läkaren sa ju att han hade streptokocker, men den nya som dom träffa i fredags sa tt han hade staffelikocker. Det innebär att Kåvepenin som han fick när jag var med inte biter på staffelikocker, så nu fick han en ny kur som ska funka. Vem ska man lite på om man inte kan lita på läkarna??

Lördag vaknade jag tidigt. Låg kvar i sängen och slöade en stund innan det var dags för frukost. Efter frukost for jag iväg mot Heby för att gå på dop i Huddunge kyrka. Sötaste Elsa döptes och hon var så underbart söt och gosig att krama. Det var nästan så jag fick med henne hem, men hennes rara mamma stoppade mig. Typiskt.
Under tiden jag var där var min rara mor i lägenheten och slet som ett djur med att måla och fixa. Systeryster kom dit hon med och hade med sig skåp och annat fix till köket som hon och StorE köpt kvällen innan på IKEA.
Efter middagen for jag, systeryster och mor till Sigtuna där vi besökte Maria Kyrkan. StorE sjunger i kör och hade föreställning där. Så vackert. Så fantastiskt vackert. Så två besök i två olika kyrkor på en dag. Nästan så jag blev alldeles kristen.
För min del blev det ingen renovering i lördags.

Klockan halv tio var vi nere i lägenheten på söndagen för att börja dagens arbete. Käraste mor var såklart med och vid elva kom systeryster och StorE för att sätta upp en täcksida till kyl och frys och sätta upp skåpen ovanför. Det målades, sågades, målades, hammrades och fixades. Vid halv tre gick jag till F och H för att gratta deras lilla söta ettåring.
Mitt team stannade kvar i lägenheten och jobbade på. Jag borde verkligen bli chef. Är en väldigt bra sådan, tycker ni inte? När jag kom tillbaka målade vi en stund till och så kom far ner med middagen. En stund efter middagen for jag med StorE och Systeryster till stan för att övernatta hos dom.

Idag har jag varit på Försäkringskurs hela dagen och är egentligen alldeles för trött för att sitta här. Kom till lägenheten vid halv åtta ikväll och då var mor där och målade för fullt.

Status:
Eriks rum helt klart.
Hallen nästan klar, en garderob kvar att måla på insidan och så ska alla garderobsluckorna målas grå. Kanske jag tar det sistnämnda lite senare.
I köket ska täcksidan och dörrfodret målas en gång till. Ett par lådor i köket ska få en strykning till också och det ska upp lite list vid täcksidan och vid kyl och frys. Dessutom ska kyl och frys placeras på rätt ställe.
I vardagsrummet ska vi måla en av dom nya väggarna igen för jag blev inte nöjd med spacklingen så den har jag spacklat en gång till idag.
Planen är att vi ska hinna med nästan allt det imorgon kväll och sen ska det städas. Sen är det dags för det roliga piffandet!

Något som inte är så roligt är hur jag mår. Jag är som börsen, ena dagen ras och nästa dag uppgång.

Hon, den nya, var med i söndags hos vännerna F och H. Någongång ska väl vara den första, men inte tusan är det lätt. Det är svårt att veta hur man ska vara så istället för att vara normal blir jag nervös, får ont i magen och babblar som en tok. Babblar och flamsar för att inte bryta ihop. Och i lördags på dopet blev jag alldels lessen i kyrkan och kunde inte låta bli å fälla en tår.

Men på onsdag kommer min lilla älskling till mig igen. Å vad jag längtar.

Har ni tröttnat? Inte?
Så bra, men nu har jag inget mer att tillägga. Nu ska jag sova.

Roomservice

Det går frammåt och jag hoppas fortfarande på att det blir en tur till IKEA nästa fredag. Kanske det blir premiärsova i lägenheten nästa helg.

Ikväll har jag haft besök av snällaste byggarkompisarna D och R. Utan att ens be om hjälp ställde dom upp och byggde ett litet rum i vardagsrummet så jag fick som ett eget krypin. Precis så sängen får plats och kanske en liten byrå som nattygsbord. Mer behöver man ju inte för att sova. Så nu har jag helt plötsligt en trea. Nästan som att ha Jhonnie och Mattias där från Roomservice fast bättre för jag fick vara kvar och ha lite att säga till om. Vet inte hur jag någonsin ska kunna tacka för den hjälpen.

Annars har det blivit tre väggar i Es rum färdigmålade och ikväll hann jag med att måla köksväggarna. I Es rum har jag den fjärde väggen kvar. Den ska bli röd med eldsflammor från Inreda.com och det får jag fixa i helgen. Sen är hans rum klart. Hallen behöver en strykning och köket behöver en till. Sen måste jag fixa dom nya väggarna i vardagsrummet och måla en vända till på dom andra. Å så är det lite skåp kvar att måla. Det borde hinnas med till nästa helg. Snällaste mor hjälper till hela tiden och målar och målar.

Mer bilder kommer snart i en dator nära dig.

Fluga på väggen

Det är en konstig dag idag. Min fd svärfar fyller år idag och eftersom mor och far bor granne med honom så känns det underligt att sitta här å se huset men inte vara där och gratta. T lånade E och gick dit och fikade. Hon följde såklart med dit också. Så nu har dom grattat, fikat och lekt familj hos en del av mitt liv. Känns konstigt. Tänk om jag fått vara en fluga på väggen för å se om dom gilla henne mer än mig. Har hon smilat och varit roligare än jag? Saknades jag? Har dom precis som T raderat mig nu och ser bytet som en bra sak?

Jag fattar det bara inte. Känner mig fångad i en mardröm och kan inte vakna upp.

Men förbövelen! Jag måste börja inse att jag inte tillhör det där längre. Är så jävla less på att älta allt. om och om igen. Vad hade hänt om ditten och datten...blablablabla. Är så less på alla dessa tankar som hela tiden surrar i hjärnan. Så fort jag får en stund själv så undrar jag, vad gör dom, är hon bättre än jag på allt, bättre på sex, är hon roligare, vad gjorde jag för fel, borde jag gjort si eller så...blablablabla.

Så jävla less!

Möten

Har ni tänkt på att ibland när man träffat någon så minns man det mötet alldeles speciellt. Sin stora kärlek, sin bästa vän, sin stora idol eller t om sin svåger.

StorE hade umgåtts en stund med min Systeryster och dom hade väl liksom börjat gilla varann. Ungefär då hade Systeryster precis fyllt ett jämnt antal år och bestämmde sig för att ha fest i sin lilla, lilla etta. Det var närmare 30 pers i lägenheten när StorE dök upp. Eftersom det då inte fanns så speciellt mycket plats att röra sig på så titta han in i sovrum/vardagsrum och vinkade till alla. Vi blev alltså aldrig presenterade för varann ordentligt. Senare den kvällen gick nästan alla vidare till Berns och där satte sig några av oss i baren och pratade. Vi hade suttit där ett tag när Systeryster skulle gå iväg och möta någon vid entrén. Kvar blev jag och StorE och någon till. StorE vänder sig till mig och frågar
"-Hur känner du M då? Har ni kännt varann länge?"
"-Jag är hennes syster, så jag känner henne kan man säga" svarade jag lite kaxigt men med glimten i ögat.
Say no more!
StorE blev lite generad och kände sig en aning dum. Tycker så här lite mer än 5 år senare att det här ett av dom roligare möten jag haft med en ny person.

Minns mitt första möte med min lilla E som om det var igår. Han var så liten och så arg över att han inte fick stanna kvar där inne i värmen. Han första ord var "Nej". Jag lovar.
Träffar som jag tyvärr inte riktigt minns är första gången jag träffade Monica eller Sabina. Konstigt det där. Två personer som betyder så mycket. Men Sabina träffade jag redan när vi var små eftersom vi nästan är släkt med varann. och Monica och jag träffades ju i gymnasiet och där var det ju nya möten varje dag.

Idag träffade jag henne, hon som "bor" i huset jag sett E växa upp. Hon som kom in i mitt liv och tog över.
Det gick bra. Hon är väldigt trevlig så jag förstår att T fallit för henne. Visst, det kändes hur knäppt som helst, men jag är glad att det är gjort nu. Det känns skönt på nåt sätt. Nu vet jag vem hon är, hur hon ser ut och hur hon tycker om allt det här. Vet inte allt, men en liten del. Det är ju egentligen inte henne jag hatar och kanske jag inte hatar T så mycket heller längre. Mer det han gjorde än han som person. Jag önskar att jag hade fått vara gift och tillsammans med en och samma man för resten av mitt liv. Skaffa fler barn och vara en familj. Men nu är det som det är och jag accepterar det mer och mer för var dag som går.

Nästan alla jag pratar med säger att jag inte kommer att vara ensam så länge, att jag kommer att träffa någon. Ett nytt möte med en ny person. Men jag vet inte. Just nu känner jag verkligen inte alls för att göra det. Just nu kan jag tänka mig att leva ensam för resten av mitt liv. Bara jag och E. Inga fler nya möten.

Nu kommer här lite bilder

Lite bilder från augusti och september.

Vi börjar med bildbevis från Tjejmilen.

Här kommer jag inspringandes på upploppet. Det är jag i svart som vinkar till kameran.


E har hittat mig bland alla typ 4000 tjejer som kom i mål före mig. En grattisros av min lilla raring.

Sen lite renovering

Här har jag börjat med spackling av väggarna i hallen. Inte helt lätt. Här ser man lite av köket och vardagsrummet också.


Måndagkväll och jag och mamma slipar väggar i vardagsrummet. Blir ett härligt damm i luften.


Å så här fin blir man om man slipar. Tydligen lite galen också.

Något annat som är ganska kul att få berätta här och nu är att dessa två underbara människor ska bli mamma och pappa i vinter. Världens finaste par och en väldigt bra bild.

Å vad jag längtar efter att få bli moster!

I väntan på lite bilder

Nu har följande hänt:
All tapet i hall och vardagsrum är nedrivet.
Tapeterna i kök och sovrum sitter kvar (än så länge) och har slipats.
Små hål och stora hål har spacklats och fixats.
Väggarna i hallen har bredspacklats och nästan slipats färdigt.
Väggarna i vardagsrummet är slipade.
Hyllorna i ett av skåpen i köket är snart utbytta.
Stolar och byrå är färdigmålade.
All el är bytt och kompletterad.
Och kylskåpet är betalt och inställt i köket.

Stackars mamma är helt slut nu och behöver en välbehövlig kväll hemma.
Ikväll kommer E tillbaka och det blir nog inte så mycket gjort i lägenheten ett par kvällar. Systeryster och StorE ska lägga lite plattor i köket som kyl och frys kan stå på ikväll och jag ska slipa klart de sista väggarna i hallen, men det är nog allt.
Sen blir det vilodag torsdag och fredag, vilket mina grannar säkert uppskattar lika mycket.
Då ska jag ägna tid åt min gos istället och då kanske jag får in lite bilder här från lägenheten också.

Kontorshänder

Oj, oj, oj, vilken helg.
Lördag: Först åkte tre bilar ner med stege, målaregrejer, picknickmatrial och en massa andra saker som är bra å ha när man renoverar. När allt var inplockat i lägenheten åkte min kloka far hem igen och lät oss tjejer fixa själva. Tillsammans med mor och systeryster började vi med ett ganska enkelt jobb: täcka golv. Sen tog vi det rummet som vi trodde var minst jobbigt att riva tapet i eftersom det är minst, nämligen hallen. Men jisses! Det tog en dag att riva allt. Det satt som...som....som...ja bara attans.
Söndag: Idag ökade arbetsstyrkan i form av snällaste morbror K som nu dragit ny el i alla ledningar och kompletterat med ett gäng vägguttag och en belysning ovanför diskbänken. Allt hann han med på en dag. Fantastiskt!! StorE har kommit hem efter en veckas jagande efter älg och han var inte helt ovillig att hjälpa till när skåpet där kylen stått skulle rivas.
Jag gör inte ett speciellt gott intryck på mina grannar just nu, men jag hoppas att de mest ljudliga jobben är över nu. Jag och mamma har fortsatt med att riva tapet i vardagsrummet idag. Det är mycket kvar att göra, men jag hoppas fortfarande att det är klart för inflyttning helgen den 20-21 sept. Mina stackars händer är inte riktigt vana vid detta sättet att arbeta. Fick en blåsa mitt i handen igår och idag har det liksom blivit en blåsa i blåsan. Aj.

Dagens applåd går till StorE som inte bara skjutit sin första älg utan även sin andra under veckan i dom norrländska skogarna. Stort grattis. Vi applåderar även morbror K för en strålande insatts idag, trots en värkande rygg. (förmodligen början till diskbråck!) Men för min morbror existerar inte ordet nej när någon ber om hjälp. Om han så skulle bli påkörd av ett tåg så skulle han inte klaga.

Nu ska jag nog lägga min trötta kropp i sängen och bara vila.

Superhjälte, jag??

Har ni köpt och läst Aftonbladet idag? Jorå, jag fanns med där. Både på löpet och inne i tidningen. Tillhör Superbantarna som tappat vikt med hjälp av Viktväktarna. Då måste det ju betyda att jag är nånsorts superhjälte. Eller?

Hämtade hem min nya bil idag. En vit Skoda Fabia. Är så nöjd och det känns så najs å köra en liten bil. Tänk att jag har en egen bil. Jag fattar det bara inte.

Har varit hemma idag med E. Han har feber och är hängig. Jag hoppas han kryar på sig snart nu och att det inte är något allvarligt. Han säger att han har lite ont i huvudet också och jag börjar genast misstänka fästingsjuka av värsta sorten. Men så kom jag på idag att han är ju för bövelen vaccinerad så hjärnhinneinflammation kan det väl inte vara. Han blir dessutom piggare av alvedonen han får. Det är nog ingen fara. Bar en lite förkylning. Han är hos T nu igen och jag hoppas att han vilar sig ordentligt nu.

Har inte börjat med lägenheten riktigt än och det känns lite segt, men nu kanske jag kan få lite fart nu när helgen närmar sig. Upptäckte att kylen var trasig i lägenheten så nu måste jag köpa en ny sån. Får ta och hinna med det i helgen också.

Nu ska jag, superbantaren, gå å dricka en kopp te.

Jag börjar tro på sol igen

Alltså den här veckan har börjat riktigt bra. Ja förutom att E nu ligger i sängen med feber så känns det ändå rätt så hyffsat.

Igår fick jag nyckeln till min lägenhet. Vilken känsla att gå in och få fantisera om hur det blir sen när det är färdigt. Gick till skolan och hämtade E och han rusade in i lägenheten som en ko som blir utsläppt på vårens första grönbete. Vi lekte kurragömma i alla tomma skåp och garderober innan vi fick besök av mor, far och lite vänner.
När vännernas män och barn gått hem och mor och far åkt hem med E satt det kvar fyra tjejer på golvet med värmeljus och ett varsitt glas champagne. Min första tjejfest. Mysigt.

Och idag blev jag av med bilen också. Såldes till en seriös kille från Sundbyberg. Kändes konstigt att se min lilla pärla försvinna. Saknar den. Men redan imorgon blir jag åter igen skuldsatt för jag ska hämta den Skodan jag provkörde för ett par veckor sen. Det blir nog bra. Ska bli skönt med en lite mindre bil.

Det känns som att två ganska stora projekt äntligen är påväg att bli uppklarade. Nästan så jag börjar våga tro att allt löser sig. Är fortfarande lite rädd att hoppas för mycket, men snart så....

Å stackars min lilla E som är sjuk, får stanna hemma imorgon. Blir nog lite filmtittande och ett å annat spel som ska spelas kan jag tro. Sen hämta bil och sen lämna liten E till sin far. Veckorna rullar på.