onsdag 26 december 2012

Julen i bilder


Julgranen på plats redan på fredagen den 21 dec. Grön och grann innan den är klädd.

Julaftonsmorgon väcktes storasyster av prinsessan kl nio. "Upp nu, tomten har varit här!"

Här är granen klädd och fin med morgonklappar.

Lite morgonmys med pappan

Julafton firades hos systeryster och StorE. Här sitter tre kusiner och myser innan maten.

Lite av maten. Gott som vanligt.

Å så bidde det Kalle Anka. Vanessa säger hej.

Tomten är här!! Tomten är ju flera hundra år gammal och behöver hjälp av en nisse att läsa på paketen.

Och en massa paket blev det, som vanligt. Och som vanligt var det en underbar julafton.

Juldagen firade vi med Jörgens familj hemma hos oss. Med kalkon och tillbehör och en hallonmarrängsviss plus en fantastisk kolakaka och massor med godis till efterrätt. 19 plus en bäbis var vi som skulle äta och öppna paket. Trångt men mysigt.

Första gången jag gör kalkon och jag är nöjd. Gott gotti gott gott.

Tomten kom hit också och Vanessa fick ta i hand.

Och en massa paket delades ut även denna dag.

Annandagen, idag, har varit lugn. Iaf för mig, Erik och Vanessa. Vi har slöat och slappat så mycket det bara har gått. Har bara städat lite från gårdagen, men annars har det varit mysbyxor på hela dagen. Härligt. Tråkväder har det varit dessutom med regn och plusgrader.
Imorgon blir det nog lite shopping, lite hockey och sen kalas på kvällen för kusin Maja som fyller fem år.

Ännu en härlig julhelg till enda.

måndag 24 december 2012

God jul

Påväg till julfirande hos systeryster och storE. Finaste julklappen levererades av exet. ;-)

Önskar er alla en fin jul. Ta hand om varann där ute.


torsdag 20 december 2012

Å appropå årsdagar...

Idag för ett år sen blev jag påkörd på motorvägen påväg till jobbet. Visste ju då att jag var gravid och kunde inte berätta om min rädsla att förlora barnet för alls många. Jag var mer rädd för det än orolig för min rygg och nacke. Det var ett fantastiskt ögonblick när jag på ultraljudet fick se min lilla bäbis för första gången. Vecka tio var jag i då.

Ja jisses vad tiden går.

5 månader igår

Det är inte lätt att få en bra bild på den lilla gosan nu för tiden. Hon rör sig och vill ha tag på kameran hela tiden. Så det bästa jag kunde åstadkomma vart detta


Hon ger så mycket glädje var eviga dag. Och igår på självaste 5 månaders dagen var hon å pappan hemma själva en stund. Jag var på julkul med jobbet. Först curling, å det var inte alls så lätt som det ser ut på tv. Ramlade och slog mig rätt illa redan i första spelomgången så jag valde att kliva av. Lättare att curla barn får jag nog påstå.
Sen julmat på Östergårds i Danderyd. Mycket gott och mycket trevligt. Fick diplom för att jag jobbat på företaget sen starten för fem år sen.

Och här hemma gick det bra. Hon åt sin gröt och fick en flaska ersättning och somnade som vanligt i sin säng vid halv åtta ungefär och sov sen hela kvällen till ungefär tolv då jag var hemma. Åt och somna om till kvart i sex. Perfekt!!

måndag 17 december 2012

Två år

Tänk att vissa händelser i livet gör att man minns exakt var man var eller vad man gjorde exakt just då när just den där händelsen inträffade.

För exakt två år sedan på datumet den 17 dec satt jag på ett julbord med jobbet på skansen. Vi hade haft en mycket trevlig kväll som började med häst och slädfärd. Alldeles snart avslutades den där kvällen och i bilen påväg hem fick jag det fruktansvärda beskedet att Eriks lillasyster Rebecka inte längre levde. Hade ett par missade samtal och några inlästa meddelanden. Bl a ett från Erik som grät och ville ha tag på mig.

Från ganska berusad till spiknykter på två sekunder. Luften gick liksom ur mig.

Det har som sagt gått lång tid sen dess men jag tänker på det ibland. Speciellt ikväll. Mina tankar är hos Eriks pappa och Helena som tvingades gå igenom det man aldrig vill göra, att förlora ett barn. Och det är klart ingen kan ersätta Rebecka, men det är så glädjande att träffa deras solstråle Isabella varannan vecka när jag lämnar Erik där. Hon har precis fyllt ett år nu och blir så glad när hennes bror kommer hem.

Erik sa för ett tag sen att han inte gärna lämnar in telefonen till fröken på morgonen i skolan för ifall det händer nåt å jag måste få tag på honom så han kan ringa efter hjälp.

Han är världens bästa bror till alla sina tre systrar.

söndag 16 december 2012

Det är nära nu

En sån härlig helg som nu snart är slut. Jag ligger i sängen och hör Vanessas andetag samtidigt som jag hör älsklingen snarka i soffan i vardagsrummet. Han ville se klart matchen med zlatan...hm...

Igår fick vi nästan allt klart på önskelistorna. Det är bara våra egna barn som vi är lite efter med. Sen blev det en kväll hemma. Vet inte när det hände senast att det bara var vi två. Ja, eller tre med V.

Idag började vi med frukost hos vänner och sen hann jag baka lite till mor innan det var dags för gröt hos min morbror. Mysigt att träffa släkten innan jul. Det var länge sen sist.

Nu är det bara klappar att slå in, storstädning, gran inköp, gran pyntning, julbord med jobbet, storhandling kvar att göra innan jultomten kan komma. Och därimellan ska Vanessa få ännu en spruta och jag oroar mig jättemycket för hur det ska gå.

Men nu är det iaf nära. Snart kommer dagen jag gillar mest av alla dagar på hela året.

torsdag 13 december 2012

Lucia

Nu var det ett tag sen jag bloggade. Har inte riktigt haft någon lust sen senaste inlägget. Men jag måste acceptera att cancern tagit ännu en vän och att Junior inte kommer tillbaka. Tänker på det varje dag och det gör fortfarande ont och det är fortfarande nära till tårar. Men när det är som tyngst är det tur att jag har min underbara lilla prinsessa och min stora prins att hitta glädje i.

Erik spelar en massa hockey hela dagarna känns det som. Han tränar åtminstone 4-5 ggr i vecka och sen match på det. Å han gillart. Å han är duktig. Riktigt duktig back. Men idag tar vi en paus. Idag vilar vi en lite snuvig grabb och åker ut för att kolla efter ett par bättre vinterskor att ha när man ska lajja i höga snöhögar.

För jösses vad med snö det kommit. Underbart gnistrande vit snö överallt. Å i det lilla samhället är dom riktigt duktiga på att ploga. Trodde ju att man var dömd att sitta inne resten av vintern, men det gick riktigt bra att vara ute med vagnen.

Idag är det lucia och vi har firat med alla barnen på skolan E går på. Min kamera är usel i mörker upptäckte jag...eller det kan vara så att det var fotografen som var usel kanske...Det här är det bästa jag kunde åstadkomma.




Vanessa fick låna ett glitter av snälla kusinen Maja. Här sitter hon i sin faster Annas trygga famn innan luciatåget kommer in. 

Elva nätter till jul och här hemma börjar det bli färdigt med alla förberedelser. Bara lite kvar. 

Ta hand om er där ute. Var rädd om varann och njut av nuet. Njut att ni finns och att ni får uppleva dagarna tillsammans. Stressa inte upp er över småsaker och ta inte varann för givet. Tala om för era nära och kära att dom betyder allt för er.
Kram på er.


tisdag 4 december 2012

Sov gott Junior

Jag kan verkligen inte förstå. För sju månader sedan var vi arbetskollegor. Du var en fotbollskille med ett trasigt knä som väntade på operation, men sen skulle du vara tillbaka och möta våra herrar på planen igen. Vi var helt vanliga kollegor som skrattade ihop på fikarasten, som stöttade varann när kunderna krävde mer än vi kan ge. Som stöttade när vi hade det struligt hemma. Kollegor som blev irriterade på varann, du när jag ville att du skulle göra ett jobb som du inte orkade och jag när jag tyckte du slöade. Men sanningen är att du inte orkade för du var ju sjuk. Hade yrsel, var trött och hade ont i huvudet. Men du visste inte varför. Det visste ingen annan heller. Inte förrän två dagar efter du slutat hos oss i maj och skulle börja nytt jobb. Då fick vi det ofattbara beskedet att du hade drabbats av Akut Myleoisk Leukemi.

 Sitter och tittar på bilder på facebook på en leende Junior. Han ser så stark ut. Så levande och så lycklig. Och det är bilder som togs för tre dagar sen. Hans sista fest. Hans sista kväll med alla vänner på Sturekompaniet. En kväll med smärtor från organ som inte fungerar som dom ska efter månader av cellgifter. Jag kunde inte närvara, kände inte att det var rätt ställe att vara på med en liten bäbis. Men ååå vad jag önskar att jag varit där.

Det var runt 700 personer som kom och under kvällen donerades 250 000 kr till cancerfonden. Helt fantastiskt. Pengar som inte kan få Junior tillbaka men som kanske kan hjälpa någon annan från cancer. För nu vill jag inte förlora fler vänner i den här hemska sjukdomen. Vill inte höra att någon blivit sjuk. Under lördagskvällens event pratade dom även om vikten att lämna blod och jag längtar tills jag kan göra det igen. Att veta att man kan hjälpa till.

Ikväll rinner tårarna från mina ögon och mina tankar är hos hans familj. Vi är många som kommer att sakna dig Junior. Bara 26 år gammal och med hela livet framför dig. Det är så ofattbart.
Sov gott Junior och slipp undan all smärta du haft de senaste 6 månaderna. Vi vet att du fortsätter att le där i himlen. Sov gott.


Bilden lånad från facebook

söndag 2 december 2012

1:a advent

Så där, då har jag julat färdigt. Allt är på plats. Och det är ju lite pyssel när man flyttat till nytt när man ska hitta plats för alla tomtarna. Men det är så härligt att få hålla på. Från minimalt i prydnadsväg till tomtar i alla hörn.

Och idag blev peppis huset klart. Ganska nöjd faktiskt.

Önskar er alla en riktig mysig advent.

Klart för inflytt

Kransen är gjord av lummel

Gelatinblad som fönster

Tomten och hans snögubbe har flyttat in

Och här kommer hans tomtekompisar för lite adventsfirande