Tänk vad fort det går. Redan en vecka gammal och vi börjar så sakteliga komma in i något som ser ut som en vardag. Kroppen börjar vänja sig att inte få vila som man brukar. Att sova i fåtöljen istället för sängen, att sova mitt på dagen, att ha såriga bröst, att plötsligt brista ut i gråt och undra om man någonsin kommer komma i sina vanliga kläder igen, att oroa sig för allt från plötslig spädbarnsdöd till om hon får i sig tillräckligt med mat. Men annars har vi det riktigt bra.
Min älskade Jörgen gör allt här hemma, allt utom att amma.
Och hon är helt underbar vår Vanessa. Nu längtar vi efter dom större barnen.
Här kommer lite goa bilder på det finaste vi har
|
Stolta storasyster |
|
Stolta storebrodern
|
|
Vanessa en vecka och en dag tar sitt första bad. Hon älskar det. |
1 kommentar:
Underbara barnen. Förstår dig och håller med om att det ör turbulent första tiden. Så här nästan 11 månader efter att vår Sessa kom till världen så undrar jag om jag någonsin kommer att vara utvilad igen;)
Kraaaaaaaaaam
Skicka en kommentar