fredag 11 februari 2011
Har hittat låten jag sökt
Idag märkte jag att mitt humör är riktigt dåligt. Att jag tappar greppet för så lite. Imorse skulle jag iväg och träna och hade tid för pass på gymmet klockan sju. Har sovmorgon men kan ju ändå inte sova så då passar det ju att träna. Men i morse var jag trött. Åt ju ingen middag igår så jag var rätt slut. Men träna skulle jag iaf. Så jag gick ut till bilen kvart över sex. Snälla mamma hade skottat upp till parkeringen. Försökte ta mig iväg och fastnade i snön. Arg som ett bi skottade jag och skottade och skottade och förbannade all snö som fallit. Kom iväg tio i sju och förstog ju att jag inte skull komma i tid och blev så arg så tårarna rann ikapp med svetten. Skrek alla dess svordomar jag kunde och grät hejdlöst. Snökaoset var märkbart hela vägen till gymmet och det var fler än jag som satt fast. Lugnade mig och kom till gymmet tjugo över sju. Som tur var hade inte instruktören kommit heller så jag missade inget. Men jag var arg och besviken att det inte blev nån träning. Det var bara å duscha och åka mot jobbet.
Mår verkligen dåligt. Är jag påväg till samma ställe som jag var för lite mer än ett år sen då jag bara grät hela tiden? Lätt till tårar vid minsta motgång. Vill inte det.
Men samtidigt har jag tänkt att jag har det bra trots att jag mår dåligt. Så bra så jag tillochmed tänkte att jag kanske inte ens behöver min lägenhet. Här hemma tvättar pappa och han städar och jag behöver (än så länge) inte betala. Och jag får stå på pappas parkering så jag ska få värme till bilen. Och snälla mamma och pappa väntar med maten tills jag kommer hem trots att jag jobbar till sex vissa kvällar. Har sån tur att jag har mamma och pappa så nära när jag behöver dom. Och dom ställer alltid upp. Alltid!
...Breaking up is never easy I know, but I have to go...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
<3 Kram
//Helena
Kram kram <3
Skickar en stor kram du behöver det! Hälsa dina fina föräldrar från mig :)mamma och pappa är alltid bäst :)
Kram <3
Tack Anette. Precis vad jag behöver. Tack. Jag hälsar och dom hälsar tillbaka. Kramar tillbaka
Min darling C. Det är inte så konstigt att tårarna trillar på dig lite när dom vill. Särskilt inte när man mår som du gör just nu.
Jag tror du måste tillåta dig själv att sörja lite. För det är lixom ok. Du har ju gått igenom något stort å jobbigt så att inte bli ledsen å förbannad vid motgång är ju konstigare än att man låter känslorna ta över.
Jag hoppas innerligt att du inte är tillbaka till där du var för ett år sedan, men om du är det så kanske dessa gråtattacker är ett tecken på att du är vinterdeppig oxå, inte bara allmänt deppig.
Du vet var jag finns, jag har varit dålig på att ringa senaste veckan, det vet jag, men jag lyssnar alltid så hör av dig hjärtat.
Skönt med super bästa mamman å pappan, ja el näst bästa för jag råkar ha dom bästa ;)
Varmaste kramen till dig min vän <3
Min kära vän, snyggaste Sabina: Skönt att du säger att det är ok. Ja jag vet var du finns. Jag ringer dig sen. Ja, det är klart dina föräldrar är ju bäst...men mina är bäst bäst ;-). Varmar kramar tillbaka till dig.
Jag var in här på din blogg och kikade lite efter att jag på FB förstod att du inte mår super just nu. Är ledsen för din skull, men det är ändå skönt att läsa att du ser positivt och ser framåt på saken, och att du har underbara föräldrar som sköter om dig. En stor kram till dig!
Kloka Sabina har skrivit det jag också tänkte. Låt det ta tid nu med sörjandet för det är liksom det enda man kan göra!
Sen tycker jag du är så KLOK som bor hemma hos dina kära föräldrar nu. SKÖNT att du kan göra det för just nu är det kanske inte läge att börja om att bo själv igen. Skönt att ha någon där som finns när man kommer hem och som alltid ställer upp.
Tror du behöver det just nu.
Du kommer igenom det här till slut....ett steg i taget och även om du är en stark tjej så låt det rinna tårar ibland! Det är ok.
Massor av kramar till dig.
Skicka en kommentar