Packdag

Är så stolt över Allra käraste syster som lyckades få med sig 5 par byxor och två tunikor från butikerna på Stinsen igår. Hon var såååå duktig och för att inte tala om liten rar Emmy som trots lite feber var så glad hela tiden.

Kom hem med ett par baggy jeans från Lindex jag med och dom är grymt sköna att bara slöa omkring i en söndag som denna. Har lena nyvaxade ben också så jag känner mig nästan snygg. Toppen. Tråkigt då att jag känner mig lite hängig. Har lite irreterad hals, ont i huvudet, ont i bihålerna. Anar en förkylning på gång. Blä.

Är hemma hos J och har börjat packa lite grejer i Es rum. Går trögt. Packat en låda sen var jag tvungen att ta en kopp te och sätta mig vida datorn en stund. Tvungen! Ja det är sant. Och ikväll skulle det bli en rond boxning med Js syster, men inte om jag känner mig så här. Då blir det nog en rond med halstabletter istället.

Nejmen om jag skulle ta å packa en låda till kanske....

Fredag

Började fredagen ganska bra. Ingen träning dock som jag gärna gör innan jobbet, men jag var till bilbesiktningen. Var så orolig att all fjädring skulle vara slut efter den här vinterns väglag, men det enda felet var en trasig sido blinkers. Måste ju såklart fixas, men ingen återbesiktning krävs. Så väldigt skönt.

På kvällen blev jag inbjuden till finaste V och fira hans födelsedag. Mamma Sabina bjöd på fina smörgåstårtor och smarrig cheescake. Pappa M visade att han kan torka upp blöta snöpölar (med en handduk) från hallgolvet och han är en klippa på att mingla. En trevlig kväll med många trevliga människor. Fick gosa med liten bebis också och det var ju alldeles underbart. Vill åsså ha....

Sen hem i vinternatten till mamma och pappa. Mina underbara föräldrar.

Idag blir det mer gos med gosig bebis. Alla käraste syster och jag ska ut på shopping och vi tar såklart med oss underbara Emmy. Det blir en tjejdag helt enkelt. Måste ju visa Emmy vad livet går ut på när man är tjej: Shopping och fika. Ska bara få rå om och hämta kläder åt syster. Åker inte ifrån shoppingcentrumet förrän Allra käraste syster fått med sig ett par kassar iaf.

Alkoholfunderingar

Kom å tänka på en sak igår.
I fredagsväll hade vi utgång med jobbet. Då drack jag ett glas champagne, tre glas rödvin och en drink mellan 17.30 och 22.30. Sen åkte jag hem och sov. Klockan tio dagen efter körde jag bil.

Men om det hade varit så att jag istället druckit den mängden alkohol mellan 05.30 och 10.30 en helt vanlig dag, varit vaken hela dagen och sen kört bil klockan tio på kvällen, hade det då känts helt ok? Det blir ju att dricka alkohol och köra samma dag ju. Förmodligen hade jag inte gjort det. Så blir man då mer nykter med sömn i kroppen?

Because I love you

Tänker på dig. Hela tiden. På alla bra stunder. På alla underbara kramar. På dina mjuka läppar mot mina. Kommer sakna dig. Men nu går vi vidare.

Helt seriöst

Börjar bli riktigt trött på att åka omkring på tvättbräda vart man än ska åka. Undrar hur min lilla rara bil kommer må efter den här vintern. Inte är den tvättad sen i typ augusti och nu med allt hårt slitage som jag utsätter den för så undrar jag om den går igenom besiktningen nästan vecka.

Så seriöst. Nu får det gärna komma plusgrader och töa bort allt det där som iaf ligger på vägarna.

Har hittat låten jag sökt

Idag märkte jag att mitt humör är riktigt dåligt. Att jag tappar greppet för så lite. Imorse skulle jag iväg och träna och hade tid för pass på gymmet klockan sju. Har sovmorgon men kan ju ändå inte sova så då passar det ju att träna. Men i morse var jag trött. Åt ju ingen middag igår så jag var rätt slut. Men träna skulle jag iaf. Så jag gick ut till bilen kvart över sex. Snälla mamma hade skottat upp till parkeringen. Försökte ta mig iväg och fastnade i snön. Arg som ett bi skottade jag och skottade och skottade och förbannade all snö som fallit. Kom iväg tio i sju och förstog ju att jag inte skull komma i tid och blev så arg så tårarna rann ikapp med svetten. Skrek alla dess svordomar jag kunde och grät hejdlöst. Snökaoset var märkbart hela vägen till gymmet och det var fler än jag som satt fast. Lugnade mig och kom till gymmet tjugo över sju. Som tur var hade inte instruktören kommit heller så jag missade inget. Men jag var arg och besviken att det inte blev nån träning. Det var bara å duscha och åka mot jobbet.

Mår verkligen dåligt. Är jag påväg till samma ställe som jag var för lite mer än ett år sen då jag bara grät hela tiden? Lätt till tårar vid minsta motgång. Vill inte det.

Men samtidigt har jag tänkt att jag har det bra trots att jag mår dåligt. Så bra så jag tillochmed tänkte att jag kanske inte ens behöver min lägenhet. Här hemma tvättar pappa och han städar och jag behöver (än så länge) inte betala. Och jag får stå på pappas parkering så jag ska få värme till bilen. Och snälla mamma och pappa väntar med maten tills jag kommer hem trots att jag jobbar till sex vissa kvällar. Har sån tur att jag har mamma och pappa så nära när jag behöver dom. Och dom ställer alltid upp. Alltid!

...Breaking up is never easy I know, but I have to go...

Kulturell, snöoväder och födelsedag

Först och främst ska jag berätta att jag varit och sett en så bra show ikväll. Det var länge sen jag var och såg nåt så bra. Js dotter går i åttan och har en estetisk inriktning på sin utbildning och ikväll visade dom upp det dom lärt sig. Så proffsigt och framförallt var "min" tonåring super duktig. Hon hade huvudrollen i sin pjäs och hon lyste av självsäkerhet. Hon uppträdde som en stjärna. Jag är glad att jag åkte dit och såg det trots allt som hänt. Även om vi inte är tillsammans längre så är det skönt att kunna träffas och göra saker ihop ändå som om vi var en familj. Som om hon var "min" tonåring.

Är glad att jag kom hem utan att åka i diket också. Hade tänkt att jag kanske skulle sova hos J i natt med tanke på dom oplogade vägarna, men det kändes inte som om det var nån bra idé. Känner mig liksom lite ivägen. Vill gärna tro att jag var välkommen även om det känns som att någon gärna är ensam nu. Hursomhelst var vägen ut till mamma och pappa full av drivor och det var bara att ta sats för att inte få stopp på bilen. Jisses. Tur man är en sån rallydrottning. Tror jag ställer upp i Vinterrallyt nästa år, kan ju inte vara så svårt. Tur också att jag inte mötte någon så jag kunde använda mig av hela vägen. Vägen förästen, jag är inte säker på att jag körde på vägen. Såg inte skillnaden på väg och åker. Det är skönt att bo på landet...iaf på sommaren.

Och idag är det inte en vanlig dag. Idag fyller mosters lilla älskling Axel två år! Han ringde och pratade en massa med mig idag. Förstog inte hälften av vad han sa men jag är säker på att han gillade min födelsedagssång iaf. Stort grattis min solstråle. Kommer med paket och grattar på lördag.

Bilden är tagen 4 juli 2010. Han är söt även när han gör grimarser.

För dig

Petter - Logiskt

Längtar till

* att värmen är tillbaka och doften av grillen.
* ljusa nätter
* i juni då det bär av till GranCanaria med mor, far, systeryster, StorE, Axel och Emmy och självklart mitt älskade E. Ska bara bada och sola. Och sola....
* allt känns bra igen
* hockeysäsongen är över (tar den nånsin slut????)

Det blir bra dagar....

Var ute och tog mig en långpromenad idag i min ensamhet. Lyssnade på radion och hörde denna:



Vet inte ens om jag lyssnat på Van Morrison förrut men jag fastnade verkligen för texten. Jag saknar fortfarande J, men det är dags att gå vidare. Jag var i lägenheten idag och jag börjar längta efter att få packa ihop mina grejer. Jag vet att jag tillslut kommer må bra att vara ensam. Jag kommer klara mig bra.

Var å träna idag och kom på att jag kan träna mer nu. Passade på att simma när E och kompisar badade. (blev mycket träning idag, både 1½ timmes promenad och bad) Jag har under tiden som sambo alltid känt dåligt samvete för att jag vill göra saker själv. Jag har fått jättemycket egentid av J, men jag har inte velat ta den. Jag har ju velat vara hemma med honom. Jag har ju gillat att umgås med honom. Men nu när jag är ensam och ingen väntar där hemma kan jag ju komma och gå som jag vill. Iaf när E inte är hemma.

1 april blir det flytt. Det kommer att komma bra dagar, som Van Morrison sjunger om, precis som min kloka mamma säger. Det känns ok...iaf ikväll...

Hejdå Rebecka

Idag ska vi på begravning. E ska säga hejdå ännu en gång till sin lillasyster. Det känns som himlen färgats av sorgen idag. Den är grå och tung av tårar.

Jag och E vakna i morse och regnet knäppte på fönstret.
- Mamma vad låter?
- Det är bara regnet. Änglarna gråter.
- Varför det, dom fick ju en ny kompis.

Ja min kloka älskling, dom gråter inte av sorg dom gråter av glädje att dom fått din lillasyster som kompis. Din söta lilla lillasyster.

Sov så sött, slumra in
i bädden så fin
som blomman på äng
i en gungande säng

och guds änglar de små
breda vingarna ut
och kring barnet de stå
till dess natten är slut

Sov så gott lilla Rebecka.

ABC

D E F G H I....mitt alfabet saknar ett J. Jag saknar honom väldigt mycket och jag funderar fortfarande om det här var rätt, men nu är det som det är.
Nu är det ingen återvändo. J har sin trea och mina hyresgäster är strax bostadsrättsägare. Allt har gått otroligt fort och nu är det så. Nu vet jag hur det blir.
Har varit i lägenheten hos J och sovit där sen i måndags. Kändes som jag var en främling i mitt egna hem. Så även om det var ok att få se på tv, få vara bland mina grejer, få träffa snyggaste tonåringen och även att få träffa J så kommer jag nog bara vara där när det ska packas. Det finns för mycket känslor kvar för att det ska kännas normalt.
Saknade faktiskt min mamma och pappa och det är skönt att sitta här igen. E är tillbaka och ligger nu i sängen. Mamma sitter och sover i soffan och pappa tittar på nyheterna. Helt ok ändå. Jag känner mig lugn ikväll.