Så kom han äntligen hem. Hem till sin mamma. Å vad jag längtat. När jag frågade om han längtat efter mig sa han att han längtat mest efter sina vänner. Det tog tio minuter så ringde han en kompis. Dom har iof varit här hela dan så jag har ju fått träffa honom mycket ändå....men...ja...
Han har haft det bra iaf. Nån dag med lite ont i magen. Men det är ju för att dom har andra baskilusker där som han sa när jag blev lite orolig. Han är världsbäst på att trösta och lugna sin oroliga mamma.
Och imorse gjorde jag nåt jag inte trodde jag skulle göra ever. Jag bjöd dem alla tre på frukost. Vuxet va!
Sen fick jag se bilder och film. Jättefina bilder. E har simmat och snorklat en massa och han blir bara bättre och bättre på det.
Han har haft en jättebra vecka verkar det som. Det gläder mig.
Men mest gläder det mig att han är hemma igen. Äntligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar