Jag är usel. Eller iaf inte speciellt bra på så värst mycket.
Igår efter att vi spelat kubb i ett par timmar och mött fem andra lag och bara vunnit en av dessa matcher kom jag på att jag inte ens är bra på kubb. Jag missade mer än vad jag träffade och det vart för mycket för det redan så usla självförtroendet. Herregud vad jag grät här hemma och tyckte synd om mig själv. Sen la jag på lite smink och gick tillbaka till festligheterna och log så gott jag kunde och intalade alla att det var "bara roligt att vara med och inte alls viktigt att få vinna fler matcher". Bull shit! Migrän vid åtta och deppig gick jag hem för att natta min E. Det är på tok för roligt att få vinna för att jag ska känna mig nöjd. Jag hade absolut varit nöjd om vi åtminstonde kunde komma till slutspelet. Inte bara det faktum att jag är usel på kubb som gjorde mig deppig. Det är nånting mer och jag vet inte vad.
Och nej det är inte bara Kubb jag är dålig på. Det är mer. Som att vara gift, att ta bra beslut, ta hand om mig själv, att förlora, att plugga, att vara avslappnad, att stava, att vara nöjd, att sjunga, att låta dammet lägga sig innan jag tar fram dammsugaren och på att spela kubb. Ja jisses, listen kan göras lång. Idag är ingen bra dag att skriva CV på.
Jag är otroligt glad att jag iaf klarar av att laga mat och baka hyffsat bra och att jag lyckats få en sån underbar son. Även om vi bråkar en del och har olika uppfattningar om vilka tider man ska i säng och sen upp ur sängen. Men han gör min dag värd att gå upp ur sängen och gör mitt liv lite lättare att leva.
Å så har jag ju kärlek. Å jag älskar den mannen. Min Caesar. Min älskade. Han är den mest omtänksamme och snällaste man jag träffat. Han är så otroligt bra på så mycket och jag saknar honom så enormt mycket nu när vi inte är tillsammans. Men snart är vi det igen...och snart kanske....jo snart blir det av att prova på det där vardagliga livet lite mer ofta...så är det.
Ja jag är inte på topp just nu. Men yrseln har inte varit lika stark idag och huvudvärken har inte behövt ett piller för att försvinna och jag känner mig lite mjukare i nacken. Nåt positivt. Kanske jag behövde få gråta några liter den här helgen för att få ur lite humörsvängningar ur kroppen. Vad tusan är det med mig? Är hösten redan här eller vad? Inte gravid iaf. Lovar!
Å det känns alltid lika skönt att få skriva av sig. Mina vänner är sönder tjatade av mitt humör och mina känslor så ibland är det nog skönt för dom att få slippa.
Nu ska jag se Nottinghill och se om det kan få mig på bättre humör.
7 kommentarer:
Men gumman, man kan inte vara bra/bäst på allt. Som du skriver är du superduktig på att baka, annars hade du inte fått beställningar. Du har fixat att gå ner i vikt, det är inte lätt, fråga en som vet. Frågar du E så är du garanterat världens bästa mamma. Och jag och säkert många mer kan intyga att du är en underbar vän. Jag skulle kunna sitta här hela natten o rada upp allt du är duktig på, men jag ska upp o jobba imorgon. Ta nu och lägg allt du är mindre duktig på i kartong eller liknande o ta fram allt du är duktig på istället så mår du mkt bättre.
Kram
Men du, tänk att din vän kände på sig det här, trots att hon inte hade läst bloggen ännu.
Här komme en lista på saker du är FANTSTISKT BRA PÅ
Vara en vän
Vara rolig
Vara Skojig
Bra på att trösta och peppa
Bra på singstar
Bra på att dansa
Bra på att baka
Bra på att laga mat
Bra på att pyssla
Bra på att inreda, se bara på din urfinalägenhet;)
Bra på att jobbba
Bra på att ge andra komplimanger
Bra på att städa
Bra på att vara MAMMA
Bra på att vara snygg
Bra på att trevlig
Bra på att uppfostra
Bra på att gå ner i vikt
DU e helt enkelt skitbra på mycket, kom ihåg det.
Love you, å jag är inte söndertjatad på något sätt så det är bara att ringa.
Pussar
Jag tänker inte säga att du ska rycka upp dig för man måste få ha såna här dagar ibland, hur otäcka dom än är.
Jag tänker däremot säga att även om det är hundra år sen vi träffades så finns det nånting som du alltid har varit väldigt bra - att tända ett litet ljus i mitt hjärta varje gång jag tänker på dig. Du är och förblir nämligen en av de goaste tjejer jag nånsin mött.
Ta hand om dig!
Mari: Nä det är klart man inte kan, men det hade varit kul att nån gång få vinna nåt. Bara nångång. Ja du är klok du Mari, ag lägger ner det där och hoppas på lite uppgång i humöret igen. Det är sååå tråkigt att känna sig nere. Tack snälla för den fina kommentaren.
Sabina: Det är bra med såna vänner som hör av sig i rätt tid. Det kan ta dagar och veckor innan man hörs och det gör ju inget när man hör av sig vid rätt tidunkt istället. Oj vilken lista. Det är svårt att tro att jag är bra på allt det där. Tack snälla du för att du finns och för att du orkar med mig. Love ya. Puss puss
Olle: Vad go du är. Ja visst måste man gå genom dessa dagar också. Man kan ju inte hela tiden vara på topp för då skulle man väl inte märka av det. Tack snälla för din fina värmande kommentar. Massor med kramar
Älskade Cicci
Jag kan bara hålla med de andra i deras kommentarer, du är superduktig på massor med saker, så är det.
Men är man lite deppig och dessutom lite osäker så har man svårt att se detta "braiga" hos sig själv.
Har du aldrig funderat på att gå till ngn lite mer proffessionell och prata? Ingen vän, ngn helt utanför. Där du kan få hjälp med att bena ut vad det eg handlar om.
För vi andra kan säga massor med saker till dig och tala om hur bra du är men om du inte tror på det själv så spelar det inte så stor roll. Därför kan det vara bra att prata med ngn "utanför" och där kanske sakta men säkert lära sig att tycka lite mer om sig själv.
Tycka att det är ok att inte vara bäst på allt.
Att ett krachat äktenskap kanske inte hängde på bara den ena personen?
Att man kan duga alldeles perfekt även om inte alla (ex.vis förra partnern, jobbarkompisen mm.) tycker så.
Fundera kära Cicci, du vet, jag har gått i många år och pratat..
många kramar
Fresia: Det som är bra med bloggen är att när fått skriva av mig känns det alltid lite bättre. Ibland är det skönt att bara få skriva och komma på att mitt liv nog inte är så bödrövligt ändå. Det finns dom som har det tio resor värre. Det som är skönt är ändå att få tillåta sig må uselt. Jag skulle vilja gå å prata, men jag törs inte och jag vet inte vart jag ska vända mig och jag känner inte att jag har tiden liksom. Men det kanske skulle göra underverk. Tack för att du kommenterade och visar att du bryr dig. Massor med kramar
Cicci
Bloggen är ju till för det, att få skriva det man känner och vill säga. Så det är bara bra.
Men ibland kanske inte det räcker tänker jag.
Man kan söka sig en terapeut på stan, gå dit o prova, prova en ny om det inte passar etc. Eller kontakta sin psyk.mott, säga att man mår dåligt och undrar hur man ska göra för att få prata med ngn.
Tiden finns ALLTID. Se på mig.
så fundera du.
Pok
Skicka en kommentar