Bröllopsdag nr 60

Den 25 juni 1949 gifte sig min mormor och morfar bara 20 år gamla. Idag, 60 år och två dagar senare firades det med stort kalas i deras trädgård. Ja även att de båda fyller 80 år i år firades. Nästan alla var samlade och vi åt massor med gott och somliga drack även goda drycker därtill. Är egentligen utan E den här helgen men även han var med.

Allt var perfekt och en å annan tår föll från de samlades ögon. Mor tyckte jag skulle hålla ett tal till de båda, men jag hann inte tänka och ska jag hålla tal ska det vara på riktigt.

Men det var andra som visade hur mycket mormor och morfar betyder för oss. Morfars bror tillexempel, han sjöng De sista ljuva åren. Har aldrig tänkt på att texten är så tragisk men ändå så vacker. Tillhör ju inte en av låtarna som spelas allt för ofta kanske.



Sen höll morfar tal. Rösten höll inte riktigt när han förklarade sin kärlek till mormor. Å så fina dom är. De bästa morföräldrarna man kan tänka sig. Alltid så goa och glada. Aldrig några bekymmer och aldrig några problem. När morfar höll sitt tal var det väldigt svårt att hålla sig från att gråta en liten skvätt. Tänk att vara så kär efter 63 år tillsammans.

Hade jag kunnat sjunga hade jag valt den här:



Gillar den skarpt. Sjöng lite grann för morfar när inte så många andra hörde på.

Så mormor och morfar, jag vet att ni inte läser min blogg men jag älskar er och jag önskar ni må leva många hundra år till. Tack för allt ni gjort under min uppväxt, tack för alla somrar ni förgyllt, alla pepparkakshjärtan till jul, alla plättar till frukosten, alla fisketurer och husvagnssemestrar. Tack för all kärlek och tack för att ni finns. Vi ses snart igen.