Fick en tung kartong med alla fotoalbum med mig från huset ikväll när jag var och lämnade E. Ska tydligen sortera ut bilder som jag vill ha osv. Det är tungt. Även bröllopsbilder och andra minnen.
Att lämna E var tungt. Den här gången har vi haft det så bra tillsammans. Även om gårdagen var tung, så har vi haft det riktigt bra. Vi har haft tid för varann och vi har varit hjälpsamma och snälla.
I måndags var också en tung dag. T gör plats för henne. Redan. Det är tungt.
Ikväll var det inte kul att lämna det lilla huset på landet. Huset med minnen från Es första år i livet. Ville stanna.
Kom på mig själv med att jag inte kan titta T i ögonen längre. När vi pratar tittar jag förbi honom. Trots allt som hänt gör det ont. Känns orättvist på nåt sätt.
10 kommentarer:
Skickar dig ALLA kramar som finns i världen till dig idag!!! Du fixar det här!!!
KRAM och även om du inte känner dig stark just nu så tycker jag du reagerar och bearbetar dina upplevelser på ett bra sätt!
Samuel
PS "Stark" är när man är ärlig gentemot sina egna känslor, förhoppningar och drömmar. DS
Åh, älskade vännen! Jag vill bara krama dig och blåsa bort all din kärlekssorg. Tänker på dig massor o tycker du är världsstarkast. Du vet väl att jag bara är en ringsignal bort!?
KRAM!
Ååååååå darling, finns här...
Puss
Jag måste bara säga att jag är så glad att jag har hittat till din blogg. Det är så oerhört starkt av dig att helt öppet tala om hur du känner dig i denna hemska sits. Du inspirerade mig så mycket att jag själv på min blogg berättade sanningen om hur jag egentligen mår bakom det ständiga leendet. Vilken lättnad det var att inte behöva låtsas mer..Kände att jag bara måste tacka dig för det =)
Annika: Kramar tillbaka! Det kändes genast lite bättre.
Samuel: Ja ibland känns det som om jag skriver lite för mycket här, men efteråt känns det ändå bättre att få det ur mig. Sen är ni så bra på att lyssna. Kram på dig
Monica: Tack för samtalet igår. Det lättade lite till på det tunga. Känner mig ensam, men samtidigt inte alls för jag har ju dig och alla andra som orkar lyssna. Stor kram tillbaka.
Sabina: Darling, I know. Tack för att du finns. Kram kram kram
Lova: Hej och välkommen in. Alltid trevligt med nya bekantskaper. Det är inte den allt för muntra bloggen du hittat kanske, men tack för dina vänliga ord. Jag vet inte om det alltid är så bra å öppna sig för mycket och jag raderar en hel del innan jag publicerar. Men det är skönt att få prata av sig istället för att, som du säger, hela tiden gå och inbilla sig och andra att det är toppen. Jag är inte ensam om att hamna i en sån här situation och då är det skönt att få stöd och råd av andra. Välkommen åter. Kram
ÅH, gumman!! förstår att du har det jobbigt, tänker på dig!!! Du är inte värd att behöva gå igenom detta. Sänder dig alla varma kramar man kan tänka sig! jag är säker på att du och E kommer att ta er igenom detta och hitta en härlig vardag i denna krokiga värld...... Finns här!!!!
Kram!!!!! Petra
Petra: Tack för dom värmande orden. Nu är det snart dags för den där vinkvällen. Kramis
Spara i en förseglad låda till E när han blir stor. Även om du kanske inte vill se dem kan det vara av betydelse för honom när han blir stor. Jag vet, för min kusin har ALDRIG fått se bilder av sin biologiska pappa förrän han dog när hon var över 40. Då fick hon träffa halvsyskon på hans sida och se några bilder. Det hade visst funnits ett bröllopsfoto på hennes föräldrar som ingen hade kvar... förrän förra året då hon var 46 och min mamma träffade en bekant som hade sparat det...
Prinsessmamman: Så får det bli. Ska bara ta tag i det också...vilken dag som helst...Kram
Skicka en kommentar