Vad hände med landet lagom liksom? Förlåt så mycket då lilla väderguden att jag gnällde lite över att jag svettades i värmen. Det var ju inte ditt fel, det är ju jag som är tjock ju. Så hallå solen och värmen, kom tillbaka. Komsikomsi....
Har ju dessutom tagit ur täcket ur påslakanet, å nu ångrar jag mig lite. Och de nytvättade ute kläderna till Vanessa som jag skulle lägga undan till hösten var bara å ta med till dagis igen.
Trots kyla och en känsla av att vara tröttast i hela världen gick jag ut å rörde på mig ikväll. Tog stavarna å gick en kortis. Nästan hemma gick jag förbi en liten skogsstig som har en liten lutning, en backe alltså. Så jag fick den briljanta idéen att springa uppför den. Först fem vänder och sen fem till om jag orkade dom första. Det gick bra. Kände mig ganska pigg och efter fem vänder peppade jag mig själv å körde på. Men det tog slut i vända sju. Där flög det in lite protein i form av en insekt och satte sig i halsen. Kräktes nästan. Så efter åtta vänder, hostande och två nästan genomförda kräkningar gav jag upp. Så rackarns äckligt. Väl hemma blev jag sen tvungen å äta lite vindruvor, lite nötter och några ostbågar för att må bra igen. Allt samtidigt som jag kollade på biggest looser (Pucko!)
Men nu är det dags å sova.
4 kommentarer:
Bra där, bara tanken och att du verkligen inte bara tänkte utan gjorde var jättebra. Nästa gång hoppas jag du kan springa 10 vändor minst och att du slipper flygfän.
Kram
Får helt enkelt andas med munnen stängd ;)
Kram mamma
Mouhahahahahahaahahhahahaahha sorry. Men hahahahahahaahahahahahahahahahahaha, du är bara för gullig.
Bra jobbat med träningen. Lite spya har ingen dött av.
Pusssssssaa
Sabina. Lite spya kan t om ibland vara på sin plats 😉.
Kraaaaam
Skicka en kommentar