Min sons lillasyster, mitt ex lilla bebis, somnade och vaknade inte igen. Lilla söta flickebarn som bara precis börjat sitt liv. Min lilla gosiga Erik får inte träffa sin lillasyster på ett tag. Inte förrän det är dags för Erik själv att åka till Nangijala. Och det Tommy och Helena genomlider nu vill jag aldrig uppleva så jag hoppas den dagen dröjer.
Erik är hos mig nu och ingen av oss vet riktigt hur länge. Erik klarar det fint här hos mig även om han behöver sin pappa och han behöver sin mamma Helena (Erik kallar henne det) också. Men det får vänta lite.
Han tar det som ett barn. Han konstaterar att det är som det är och livet går vidare för en åttaåring med hockey, kompisar, julklappar och jullov i tankarna. Han har tusen frågor och han är lite ledsen ibland, men det går över lika fort som han kommer på det. Och nu ser han fram emot julen, trots allt.
Vi vuxna tänker annorlunda och jag kan inte ens gissa hur det är att förlora något så underbart som sitt eget barn. Men trots att det inte var mitt barn så gör det ont att tänka på och tårarna kommer ibland iallafall.
Sov gott du lilla Rebecka. Storebror finns här och tänker på dig och du kommer alltid att vara hans lillasyster.
7 kommentarer:
Vad fint skrivet Cicci :-)
You´ll never walk alone Rebecka
Ja herregud så tragist å sorgligt det är, jag fäller tårar när tankarna kommer hela tiden. Såå ledsamt.
Mycket fint skrivet fina du.
Puss å kram
Tack Caesar. Lite knasig är du allt men jag förstår hur du menar.
Sabina: Tack. Det var skönt att skriva av sig. Puss och kram
Det är så hemskt det som hänt, det är den totala fasan man hoppas att man aldrig ska behöva vara med om som förälder. Fruktansvärt!!
Så jag skickar många varma tankar till er båda samt till Eriks pappa och "mamma Helena".
Hoppas ni får en dräglig jul iaf Cicci.
Varm kram!!!
Nej... fy så fruktansvärt!
Vilken mardröm!
Tänker på er alla!
KRAM!
Men åh så sorgligt! Blir så ledsen att läsa det här. :-(
Jag hörde en föreläsare en gång som föreläste om barn och sorg från Rädda Barnen. Hon sa något så klokt....hon sa att barn sörjer randigt.
Kanske lite svårt att fatta men hon menade att barn faktiskt mitt uppe i sorgen också kan vara glada i sin vardag och sen vara ledsen vissa stunder igen.
Och min erfarenhet av barn som sörjer har varit just så...ibland ledsna och ibland glada...
Erik kommer aldrig att glömma sin lilla syster...en liten ängel som försvann i juletid.....
Åh så ledsamt och sorgligt.
Varma tankar till er och inte minst till Tommy och Helena.
Fresia: Tack du. Det blir en dräglig jul iaf, trots allt.
Sandra: Verkligen mardröm. Men det blev julafton iaf och för Erik var det som det brukar. Tack.
Londongirl: Det är verkligen så. Han är för det mesta glad och sprallig och tröstar när hans mamma ibland blir lite för ledsen. Och ibland blir han lite nedstämd och då är jag där och tröstar. Och så går det över igen. Tack du rara. Kramar
Skicka en kommentar