torsdag 19 november 2009

E kan inte sova

Varför kan han helt plötsligt inte sova. Bara sådär helt plötsligt vill han inte, kan han inte. Han var lite sån precis när vi skilde oss, jag och hans pappa, men det gick ju över till slut. Iaf hyffsat.
Jag gav upp ikväll och han sover nu i min säng efter att från åtta till halv tio försökt med allt. Kom fram till följande:
Att bli arg hjälper verkligen inte.
Att tjata hjälper heller inte.
Att vara hård och följa alla uppsatta regler för hur nattning ska gå till fungerar inte heller.
Att vara vänlig och kramig...nä inte det heller.
Ingeting fungerar.
Ja förutom att han fick sin vilja igenom och sova i min säng. Han poängterade att han iaf vill ha kvar sin säng vilket jag tyckte var onödigt när han ändå inte vill sova där. (det kom ur mig när jag var arg)

Å jag hatar när humöret tryter. När han efter femtielfte gången ropar från sitt rum: "men jag kan iaf inte sova"
Vad har jag för rätt att bli arg. Blev mina föräldrar arga på mig när jag inte kunde sova. Nej jag tror inte det. Jag minns iaf inte det. Jo, en gång när jag var tio och kom in i mammas och pappas säng och pappa sa åt mig att jag för stor nu. Jag håller med. Men jag kommer inte ihåg att jag blev lessen. Får fråga mor och far.
Gick in till syrran istället.

E har ingen snäll syrra eller brorsa att krypa ner hos.

Bara en elak mamma. Som blir arg.

Så jag är lessen Caesar, men vi kommer att bli tre i sängen när vi flyttar ihop för jag orkar inte tjatet och bråket och tjafset. Jag ger upp.

5 kommentarer:

Anette sa...

Jag har också en son som har svårt att somna.Han är törstig,kissnödig har ont i benet har tråkigt är inte trött mm mm....listan kan göras lång.Han sover inte i vår säng,har aldrig gjort,men han ropar femtielva gånger.Han har sovrum på övervåningen så man får motion.
Jag tycker att det går lite upp och ner med att ha svårt att sova.Ibland är det bra och sen börjar det om igen.
Hoppas din son snart kan somna gott själv.
PS:Å du jag blir också arg ibland fast det inte hjälper.
Kram!

CiCCi sa...

Anette: Då är det helt normalt alltså. Ikväll bråkar vi inte, ikväll somnar han i min säng. Alldeles för sent enligt mig och i fel säng, men vi bråkar iaf inte. Tack för den fina kommentaren. Kram

Annika sa...

Det där känner jag igen efter Linus, men det blir bättre;-) En vacker dag har han fyllt 13 år och det värsta han vet är att sova brevid dig :-D

Lite nyfiken är jag nu allt, börjar det luta åt att ni ska flytta ihop? :-DD

Kramis!

CiCCi sa...

Annika: Ok, bara 6 år till alltså...Yeeeej! :-) Japp i februari är det tänkt...om han nu kan tänka sig att stå ut med att inte få ha mig för sig själv varanan vecka...
kramis

Annika sa...

Åhh så kul!! Blir det i Er fina lägenhet, eller ska ni flytta till större?

Kramis