Så har den där helgen då kommit som jag både sett fram emot och varit lite nervös inför. Nu är jag nog mer nervös.
Idag ska jag lämna hemmet. Jag ska åka med Birka Paradise med jobbet på en 24 timmars. Jag ska få egen hytt med fönster. Äta god mat som någon annan lagat utan barn. Dricka lite alkohol. Dansa lite. Skratta lite. Sova i min hytt utan barn som vaknar mitt i natten. Vakna utan att vakna av barn. Det är inte det att jag tror att Jörgen inte klarar av att ta hand om Vanessa och Erik. Men det är något som gör mig nervös och det är svårt att sätta fingret på vad. Jag har lovat min fina vän Sabina att ha roligt och inte tänka så mycket på hur det går där hemma. Och jag har lovat min älskade Jörgen att slappna av. Så jag ska göra ett gott försök.
Och inte nog med det.
Helgen tar inte slut där. Nej för imorgon när jag kommer iland ska jag och min fina vän Sabina gå på Mello Finalen!!! Kan ni fatta! M E L L O F I N A L E N!!!! Om hon nu orkar efter en å en halv veckas strålning. Men det ska hon nog göra. Jag håller tummarna iaf och jag vet att hon kommer bli sååååå ledsen om dumma tumören sätter stopp för detta. Så just nu är det hon å jag med Danny imorgon.
Så man kan säga att jag inte kommer hem förrän söndag. Det är lååååång tid utan att få gosa med bäbis, pussa på älskling och kramas med storgosen.
Trevlig helg på er för det ska banne mig jag ha.
4 kommentarer:
Jamen jösses vilken KANON helg du/vi ska ha. Gör allt som står i min makt att jag ska orka.
Ha det nu alldeles underbart på resan så hörs vi snart.
<3 <3 <3
Kraaaaaaaaam
Ha det nu så himla trevligt o kul:)
Känslan du inte kan sätta fingret på, får vi nog alla till mans. Kallas mammasamvete. Även om man vet att de klarar sig där hemma, så får man dåligt samvete för man åker iväg o har skoj. Hör nog bara till mammarollen.
Håller tummarna att du o Sabina kommer iväg imån. Det är ni värda:)
Kram
Åh så kul!
Hoppas innerligt att ni kommer i väg!
Kram!
Sabina: Du orkade!!! Gu så kul det var att du följde med. Jag är så glad för det. Kram på dig
Mari: Du har nog rätt. Som tur var lyckades jag skaka av mig känslan så fort jag kom på båten och sen kändes allt bara så ok hela tiden fram tills jag kom hem igen.
Kram
Sandra: Det gjorde vi :-)!!
Kram
Skicka en kommentar