Jag är så lyckligt lottade att vi fått en sån duktig tjej när det gäller sömnen. Ja och mycket mer såklart men sömn är ju en stor grej när man har små barn.
Oftast somnar hon vid sju/halv åtta. Hon får pyamas och mat och sen lägger jag ner henne i hennes säng. Ger henne kaninen, lägger gosfilten på henne och sen täcket. Stryker hennes hår (det lilla som finns) pussar hennes kind och säger: Nu är det dags att sova. Sov gott mitt hjärta. Mamma och pappa sitter i rummet brevid. Sen går jag ut. En liten lampa lyser svagt. Ibland ligger hon och gosar och pratar med sin kanin en stund och ibland är hon helt tyst och somnar nästan direkt. Ibland ropar hon och man får gå in och ge henne nappen och stryka hennes panna igen. Men oftast somnar hon snabbt.
Sen sover hon oftast till ungefär två. Jag hämtar henne och lägger mig och ammar. Hon äter och somnar och jag kan lägga henne i hennes säng. Ibland har jag somnat och hon ligger kvar, men då vaknar jag efter nån timme av att jag eller hon inte ligger bra. Hon sover bättre utan mig så därför får hon sova i sin säng.
Hon vaknar igen vid ungefär sex och får mat igen. Somnar oftast om. Men då har jag oftast lite svårare att somna om tyvärr. Då börjar jag fundera. Då tänker jag på allt från vad vi ska äta till middag och till om jag ska hålla tal till Jörgen när han fyller år (vilket nog inte kommer hända för det jag skrev inte blev något bra och för att jag är för feg). Eller något annat viktigt. Dessutom är det svårt att somna när Jörgen snarkar, och det gör han. Som just nu. Vanessa sover sött i sin säng och jag kan inte somna för Jörgen snarkar. Borde verkligen sova.
Och igår var vi hos min systeryster på kalas eftersom hon fyllt fyrtio. Och då somnade Vanessa utan problem i sin kusins säng. Med kaninen i sin famn och filten på. Sen vaknade hon till vid halv elva men somnade om och sov tills vi åkte hem vid kvart i tolv. Är så glad att det fungerar så bra att sova. För henne alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar