Men jisses

Hur kunde det bli så fel. Vuxna männsikor ska inte leka i sandlåda.

Vad hände då då??

Jo, i fredags kidnappade vi Madde. Hon har nämligen fyllt 40 och vi var ett gäng på 17 personer som tog med oss henne och hennes man på en lite 24 timmars kryss på Birka Paradise. Och hon blev överraskad vill jag lova. Ja hennes man också som vi inte heller talat om något för. Det var ett fantastiskt väder, bra underhållning, god mat och dryck, mysigt och trevligt sällskap och en himla massa skratt. Tyvärr slutade det även med ett knäckt näsben för en av oss, men det får bli en annan historia.

Så nu vet ni varför det var en sån speciell fredag.

Speciell fredag

Idag är det en speciell fredag. Jag har åkt tåg till jobbet. Det ni! Jag kom t om med ett för tidigt tåg så jag har hunnit jobba undan lite nu så jag kan gå hem nöjd i em. Gillar inte att lämna jobbet och inte vara helt klar. Fast tänk om man blev helt klar, skulle man verkligen vara tvungen att komma tillbaka till jobbet då?

Eller tänk om jag och pappa vinner på lotto imorgon?! Nä då kommer jag nog inte in på måndag iaf. Fredagar är ju roligast på jobbet så jag skulle nog bara jobba på fredagar. Vill ju inte missa fredagsmyset på jobbet.

Men det är inte bara att jag tog tåget till jobbet som gör den här dagen speciell. Det är nåt mer. Men det får jag berätta om sen. Tänk om det skulle komma ut för tidigt.
Då skulle det inte längre vara en speciell fredag.

Ibland

Ibland är det bara så skönt att få skriva av sig om det man känner och tycker. Ibland kan det vara något tråkigt och ibland händer det nåt kul som man bara måste få berätta.

Ibland kanske man bara ska vara tyst också, men ibland går inte det. Det bara måste ut. Och ibland ångrar man då att man skrev det. Och ibland inte.

Ibland kan man kanske tycka att jag är lite negativ och klagar lite för ofta. Men ibland är det nödvändigt. För ibland skulle man annars kunna explodera. Och det är nog inte så bra.

Som igår, det kanske lät lite negativt. Men ibland går det bara för långt och ibland undrar jag om mitt hjärta, mitt allt, mina fina fina underbara lilla gos skulle vilja byta ut mig till nån annan. För alla andras föräldrar är så mycket bättre. Och ibland undrar jag om det kanske inte är mitt fel att det är som det är. Vad kunde jag gjort annorlunda?

Men ibland är han också en sån där liten pärla. Som skrattar och som pratar och som vill följa med. Och ibland är han hjälpsam och kramig. Då känns allt så underbart.

Och jag säger som Alfons Åbergs farmor sa när Alfons tyckte det var tråkigt att julen var slut. "Ibland måste man ha lite tråkigt för att märka när det blir roligt igen".

Jag har iaf lovat mig att jag ska börja räkna när jag är nära att explodera. Ibland är det nog bättre.

Mamma och pappa loppis

Eller kanske en egen avdelning nästa gång det är klädbytardagar. I en liten hörna kan det stå ett gäng föräldrar med en lapp om halsen med viktig info som namn, ålder, eventuella sjukdomar, och framförallt med fördelar och nackdelar.

"Haj jag heter CiCCi är 36 år och har lite småkrämpor som ont i rygg och nacke, men annars fullt frisk. Nackdelar är att jag inte har allt för mycket pengar så vi måste spara om vi vill göra nåt kul som att resa bort eller köpa nåt speciellt. Och tyvärr kan du inte få dyra kläder eller köpa skor som sen inte duger och vilja ha nya direkt. Sen måste du göra din läxa själv och jag vill att klär på dig själv om du är över nio år. Bra också om du kan gå upp på morgonen utan protest och även om du går och lägger dig utan att bråka. Om du nu ser det som en nackdel.
Fördelar är att jag gör allt för dig. Vill du sova i min säng låter jag dig göra det fast jag inte vill. Vill du leka med kompisar får du göra det. Vill du äta vad du vill på semestern ordnar jag det. Vill du slippa hålla ordning på ditt rum fixar jag det eftersom jag är ganska pedantisk. Jag ställer upp för dig och du behöver inte ge något tillbaka."

Hur kan man inte vara nöjd och tacksam över en sån mamma. Men tydligen finns det något som kanske kan vara bättre och då kan man göra tvärtemot om man inte är det minsta tacksam.

Är jag en bra mamma? Jag vet att en del säger att jag är det, men jag tvivlar när det alltid är mitt fel att dagen böjar fel. Mitt fel för jag låter fel när jag säger något. Måste fråga min mamma och pappa om jag var otacksam när jag var liten och framförallt, när går det över?

Undrar om någon vill ha mig som mamma...?

Bytt kanal

Jag har haft som vana att alltid lyssna på Mix Megapol när jag åker till jobbet. Från jpbbet har det varit olika beroende på humör. Det är allt från Lugna favoriter till Bandit. Det är nästan aldrig tyst iaf och ibland händer det t om att jag sjunger med. Högt.

Nu har jag bytt kanal på morgonen. Inta bara för att Adam Alsing slutat på Mix megapols morgonprogram Äntligen morgon, men också för att jag hittat något bättre.

Jag har blivit helt frälst vid Morgon passet i P3. Trion Martina Thun, Kodjo Akolor och Hanna Hellquist passar alldeles utmärkt ihop. Igår och idag har inte Martina varit på plats och just nu är Soran Ismail i studion istället och lyser upp tillvaron. En superkickstart på morgonen. Blir genast på bättre och piggare humör och sitter småleende i bilen hela vägen till jobbet. Rekomenderas varmt.

Fucking jävla morsa

Jag är en fucking jävla morsa. Iaf enligt min nio åriga lilla gos. Och det fick jag höra tio i sju i morse efter att jag försökt få honom att gå ur sängen och klä på sig och vara klar till tio i sju så han skulle få skjuts till skolan istället för att behöva gå i regnet. Så det är det man är alltså. Men han somnade iaf i en bra tid igår kväll utan att jag behövde tjata speciellt mycket.

Och det är väl just det som man gör fel. man tjatar. men när det inte händer nånting på 40 minuter så blir det ju lätt så att man blir irreterad och osams och man (läs jag) tjatar sig blå för att nånting ska hända.

Och vad man (läs jag igen) än gör, hur mycket kärlek man än överöser och hur mycket man än skämmer bort så får man tillbaka: Du är en fucking jävla morsa.

Men jag älskar iaf dig. Hur mycket du än hatar mig så älskar jag dig.

Nya tag

Nu tar vi nya tag och tar upp bloggandet igen. Har fått tillbaka min dator fixad och fungerande så nu har jag dator hemma att leka med igen. Men ibland är det skönt att vila från bloggen också för att få ny kraft och nya ideér till inlägg.

Så nu vet ni att bloggen lever fortfarande.

Jobbe

Så, då var det vardag och dags att jobba igen. Tre veckor går fort när man har roligt. Jag är iaf mycket nöjd med min semester. Har hunnit med mycket sol och bad, åtminstonde sista veckan. Dock har min dator hemma givit upp så den här bloggen kommer inte att uppdateras så ofta. Men när tillfälle ges så är jag tillbaka. Jag har ju massor att berätta ju....

Solen skiner, himlen är blå...

Vi har semester, ett tag till....