Jag börjar bli lite orolig för vad vi kan vänta oss när vi behöver hjälp av sjukvården. Får vi verkligen hjälp när vi behöver det? Finns det verkligen allmänläkare idag som är intresserade och verkligen vill ta reda på varför man mår som man gör? Kan man förvänta sig att dom tar sig tid att ge en korrekt diagnos eller ska de sitta där å gissa vad det kan vara? Allt för ofta har jag hört "jag tror" "jag gissar" jag antar" att det kanske osv osv... Varför inte ta det där extra testet för att göra sig mer säker.
Blir orolig när min bästa väns tumör upptäcks av en slump efter ha tjatat sig till en röntgen. Vad hade hänt om den inte upptäckts i tid? Jag vet och jag väljer att inte tänka på det och vara glad att hon fortfarande lever. En annan vän från gymnasiet kallar sin vårdcentral för cykelverkstan. Så mycket hjälp får man där. Å när jag i maj fått konstiga utslag och knölar i armhålorna blir bemött med just "jag tror". När jag sen själv letar efter råd hos dr Google får jag reda på att det är en bakterie. En ofarlig sådan, men ändå. Å nu när magen börjar krångla känner jag att det är ingen idé att gå för dom är inte beredda att ta reda på vad det verkligen är. Bättre å vänta tills man får ta plingplong taxi till akuten istället. Eller så är det inget. Helt naturligt att vakna med så ont i magen att det är svårt att andas. Och att känna en molande värk i magen, till höger, nästan hela tiden. Säkert inget att tänka på. Helt naturligt.
Vad hände egentligen med läkarutbildningen??
2 kommentarer:
Ja du, vad ska jag skriva här. Jag vet ju att jag är den bästa vän som faktiskt fick tjata mig till en röntgen pga av min extrema värk i huvudet, som läkaren ville ha till alldeles för trött mamma. INTE OK!! Jag sökte ändå 6 mån tidigare och fick "bara" sömntabletter. Toppen lösning.
Du ska givetvis gå till läkaren med din mage hjärtat OCH OM han inte tar dig på allvar nämner du mig, vi har samma läkare och han vet att han har missat mig. Inte strunta i något nu. Vi vet ju hur det kan gå OM man inte går i tid...
Jag tror på magkatarr för dig, prova att äta receptfria omeprasol, bra skit. Annars är det säkert gallan, särskilt om det är ärftligt.
Ta hand om dig. Miss U
Puss å kram
Nu var det ett tag sen sist så jag hoppas att det bara var nåt skräp och att det aldrig kommer tillbaka. Puss på dig vännen
Skicka en kommentar