Tiden går alldeles för fort nu

Har inte egentligen haft nåt vettigt att skriva, men att inte skriva något alls på två veckor är inte bra. Skärpning.

Snart blir hon ett år, idag är det mindre än en vecka kvar till ett års kalaset. Ett år!!!! Vad hände? Och jag har tänkte när folk frågar om när jag ska börja jobba igen, att det är i september, och det är långt tills dess. Men nu är det bara 1,5 månader kvar. Har tänkt tanken att jag är redo att lämna hemmet och göra något annat, men är jag det?
J ska vara pappaledig i två månader, sen är jag hemma igen till januari. Gissar att det går fort.

Tiden går fort, alldeles för fort.

Igår hade vi en alldeles underbar kväll. Varmt hela dagen och kvällen. Grill hos mor å far å vi satt ute å njöt länge. Eller länge...till kvart i åtta då vi åkte hem med en liten tröttis.
Och i år är det svårt att utnyttja sommarens fina och varma dagar. Liten trivs i vattnet, men solen är farlig så det blir inga långa dagar på stranden.
Å på kvällen när hon somnat vid sju blir det att man sitter inne.
Men jag klagar inte. Säger bara att tiden går för fort. Snart är den ljuva sommartiden förbi. Å snart ska jag börja jobba. Å väldigt snart är det ett års kalas.

Å Erik har varit här nu i lite mer än två veckor å min plan var att umgås mycket med honom. Känns inte som jag lyckades riktigt även om jag varit hemma. Å nu ska han vara borta två veckor från mig. Vart tog tiden vägen egentligen?

Jaja, så är det för alla. Tiden går fort. Alldeles för fort.

Kan vi bara stanna tiden lite. Bara lite. Jag hinner inte riktigt med att njuta.