Som jag skrev i förra inlägget var det som om man väntade på nåt värre och värre blev det....
Förra söndagen när man som bäst höll på med att komma i jobbarmood igen fick Vanessa dålig mage. Hela dagen gick åt till å byta blöjor och jag och Erik fick åka på match själva. Hade ju tänkt att hela familjen skulle gå på hockey ihop för en gångs skull, men icke.
Hursomhelst, Eriks lag vann med 13-1 och när vi kom hem var Vanessa bättre, men 48 timmar hemma krävs ju så jag stannade hemma och mös med Vanessa måndag och tisdag.
Åter på jobbet på onsdag och som vanligt såååå stressigt. Timmarna springer iväg och jobb läggs på högar. Vi är kraftigt underbemannade och jag stressar. Ingen lunch tors, fre och dessutom jobbade jag till halv fem på fredagen (slutar ju tre annars).
Helt slut efter bara tre dagar på jobbet. Gick på efterlängtad aw med systrami och kusinS och vänC. Där vid första glaset vin kom kallsvetten och huvudet snurrade. Satte mig ner och efter ett tag kändes det bättre, men inte helt bra. Vi åt gott och drack ett glas vin till. Sen åkte jag och allra käraste syster hem. Så slut och ville bara hem å lägga mig.
Kl ett på natten var det dags för toalettbesök ett. Sen följde ett besök i timmen hela natten och hela lördagen. Natten till söndagen vakna jag med magont. I mellangärdet, så där som jag hade när gallan krånglade. Lyckades väl sova nån timme iaf.
Söndagen var bättre. Fick behålla det lilla jag åt och drack....meeeeen, lite för järv var jag när jag bestämde mig för att äta en cheeseburgare. Guuu så god men sååååå onödig. Söndag natt blev åter igen en rad besök på toan.
Måndag åt jag en rostad, sen drack jag bara. Vatten, vätskeersättning och soppa. Såååå hungrig, men inga toalettbesök.
Idag tisdag och jag tror jag är påväg åt rätt håll. Hoppas. Svag som tusan. Har tappat ungefär 3kg. Om jag går till Viktväktarna idag kommer jag vara i mål, men jag tror inte det är så bra. Gissar att jag snart är tillbaka bara jag kan äta normalt igen.
Har varit lös i magen förr, ganska många gånger, men detta har varit av något annat slag. Herregud. Kräks hellre en gång än har diarré i flera dygn...tror jag...
Nu får vi vara klara tycker jag. Nu har vi varit sjuka, allihop, så nu räcker det.
Hejdå vabruari, välkommen våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar